ANNONS
Av , Publicerat för 20 år sedan.
18. Åke “Plutten” Andersson (1937-50)
Åke “Plutten” Andersson är en Bajenprofil om någon. Faktum är att fotboll var “Pluttens” tredje (!) sport. Mest gillade han att spela bandy, bäst var han i hockey. Ändå känns han självskriven som en av våra största fotbollsprofiler. Kanske inte så konstigt då “Plutten” lirade i Bajens fotbollslag i tretton år i sträck, samt gjorde ett år som tränare.
Under hela sin karriär spelade “Plutten” i Hammarby. Men erbjudanden om klubb-byte saknades inte. Åke Andersson hade dock sitt standardsvar när intresserade klubbar kom med en förfrågan.
– Ursäkta, mina herrar, men ni har vänt er till fel person.
Redan som knatte var söderkisen Åke en jättetalang. Även om det fanns de som tvivlade på att han skulle lyckas.
– Den där plutten kan väl aldrig bli någonting, så liten som han är, sa “Kickan” Ström, talangscout, ledare och fostrare inom Hammarby.
Det var detta uttalande som gav Åke hans smeknamn. För trots att Åke Andersson alltid var väldigt liten till växten, blav han en av Hammarbys största på plan.
![]() Varje dag lottar vi ut ett exemplar av Hans-Olov Öbergs fotbollsthriller “En klockren no-brainer”. Dagens vinnare är Åke Björk, som röstade på Åke “Plutten” Andersson. |
Säsongen därpå var Hammarby bättre förberett. Även om inte Åke gjorde en lika bra säsong. I stället var det Stig “Lotta” Karlsson som var Hammarbys stora spelare. Med 17 mål på lika många matcher var han den enskilt största anledningen till att Bajen återigen blev seriesegrar. Kvalmotståndare blev IFK Norrköping, med spelare som Torsten Johansson och Georg “Åby” Ericson. Hammarby började borta och fick en dålig start när hemmalagets Karl Johansson efter 22 minuters spel prickade in 1-0 bakom “Svenne Berka”. Under sex heta minuter i den andra halvleken vände Bajen matchen. Hammarbys kvittering kom i den 60:e minuten. Målet såg ut att vara ett självmål, men det var “Lotta” som fick det. I den 66:e minuten fick Hammarby en tveksamt dömd straff, som “Pluttens” brorsa “Stickan” Andersson säkert satte i mål. När sedan “Lotta” i den 89:e minuten gjorde 3-1 var saken klar.
Till returen på Stockolms stadion hade hela 19 655 åskådare kommit. De flesta med hjärtat i Bajenland. Men det skulle bli en minst sagt jobbig match för “Plutten” och hans lagkamrater. Norrköping spelade ut Bajen efter noter och hade enligt uppgift ett 95-procentigt bollövertag. I målet storspelade dock “Svenne Berka och höll nollan. I matchens slutminuter avgjorde “Stickan” Andersson genom att lobba bollen över Yngve Karlsson i IFK-målet. Hammarby vann med 1-0 och var tillbaka i Allsvenskan. Man var det med ett lag där samtliga spelare utan fyra var fostrade på Söder.
Vistelsen i Allsvenskan blev bara ettårig. Bajens offensiva och underhållande klackfotboll fick det tufft i taktikens högborg. Hammarby kom sist med blott tio poäng. “Plutten” hittade målet två gånger. Första gången i omgång 16 mot Malmö FF när han kvitterade tills slutresultatet 2-2, andra gången mot Gårda BK i den sista omgången. Den matchen vann Hammarby med hela 7-1, men då ska man ha klart för sig att Gårda ställde upp med ett b-betonat lag. För “Plutten” blev det hans enda allsvenska år i karriären.
Under kommande sex säsonger var Bajen alltid ett topplag i tvåan, men man lyckades inte ta klivet upp. “Plutten” Andersson var, trots sin hårda satsning på de två is-sporterna, alltid ordinarie i fotbollslaget.
Säsongen 1946-47 var “Plutten” med och upplevde den sämsta säsongen i den grönvita historien. Hammarby vann bara två matcher och gjorde endast 14 mål på 18 matcher. Detta trots att en viss Lennart “Nacka” Skoglund, 16 år, gjort sin första säsong i Bajen. Åke Andersson, som spelade ytterhalv, tvingades avrunda säsongen utan att ha gjort ett enda mål. Till saken hörde att man på grund av en stor serieomläggning tvingades ner till division IV.
Förre storspelaren Folke Adamsson tog över som ny tränare, samtidigt försvann alla de som hade bandy och hockey som förstaprioritet. Alla utan Åke “Plutten” Andersson. För Folke Adamsson väntade en stor utmaning.
– Jag hade varit ifrån ett tag, visste att det var neråt i klubben, inga spelare, inga ledare, ingen ekonomi, allt såg ut att rasa och varför skulle inte också jag dra mitt strå till stacken. Jag ville helt enkelt inte se mitt kära gamla Hammarby bli något nytt Westermalm (ett lag som gjort en liknade resa ner i seriesystemet), har Folke senare sagt till Idrottsbladet.
Fortsättning följer här.
Publicerades för 1 år sedan
Publicerades för 1 år sedan
Publicerades för 1 år sedan
Publicerades för 1 år sedan
Publicerades för 1 år sedan
Comments