Ni som såg matchen igår vet vad jag menar. Det blåste och regnade (som vanligt) i Göteborg, och spelet blev därefter. Iskallt, fantasilöst. Grått. När matchens behållning består av en roligt ramlande och glidande Häckenspelare så vet man att det inte är någon bra match man betraktar. Det är både Häckens och Hammarbys fel. Men mest är det höstens.

Häcken är dock inte bättre än så här. Visserligen har de spelat bra stundtals mot vissa lag, men aldrig mer än i omgångar, aldrig på en jämn nivå. Därför ligger de där de ligger nu. Därför är varenda oavgjord match för dem som en vinst.

För Hammarby är 0-0 ett uselt resultat, alltid. 3-3 kan vi lira, men inte 0-0. Det resultatet står för en fotboll som inte Bajen förespråkar. Men Hammarby är inte bättre än så här på ett underlag som Rambergsvallens vattenpoloplan. Det är inte så konstigt, om man tänker efter.

Det grundar sig dock inte i att Anders Linderoth inte vill/kan anpassa laget/taktiken efter förhållande och motstånd, som många vill få det till. Det handlar om att våra spelare inte vill/kan det. Vi har inte spelare för att spela brunkarfotboll i en vattenbassäng, vi har duktiga passningsspelare och lirare, som vill spela fotboll. Det är tappert av dem att försöka, som igår, men naivt. På gott och ont har vi inte de där sparkaochspring-spelarna som många andra lag har för att fylla ut sitt lag. Om vi behöver såna? Det vet jag inte. Jag vill inte behöva det. Men om sanningen ska fram så kanske det behövs. Lite jävlaranamma. Åtminstone om den svenska hösten fortsätter i samma stil som nu med sin blåst och sitt regn, och om lagen i Göteborg – där det bevisligen alltid regnar – fortsätter ha äkta ler…förlåt, gräs på sina fotbollsplaner. Då behövs spelare som vill och kan spela under de förhållandena.

Men en poäng är en poäng, och en sådan har i denna jämna allsvenska visat sig vara oerhört viktig. Två matcher kvar av allsvenskan, och guldet är nu kört på riktigt. Men målet innan säsongen var att komma till Royal Leagues härliga miljoner, och det målet ska vi krampaktigt hålla fast vid. Med två omgångar kvar ligger vi fyra och har allt i egna händer. Två vinster mot två lag som egentligen är sämre är mycket möjligt.

Åtminstone om vädret tillåter. Är det för mycket begärt av den svenska hösten?