toggle menu

Julkalendern, lucka 19: Här på Söder ordnas allt med sång

Av Redaktionen, Publicerat för 7 år sedan.

Bakom den nittonde luckan döljer sig inte någon uttrycklig Hammarby-låt. Sånger som ”Hem till Söder” och ”Just idag är jag stark” har fått tydlig grönvit förankring långt i efterhand. Här är en dänga och den fantastiska tillhörande musikvideon från 1942, med minst lika goda förutsättningar för detta, som vi med varm hand knuffar ut på samma kontextuella resa.

 

1941/42 blev en tung säsong för Hammarbys fotbollsgäng. Resultatraden 9-6-3 hade mycket väl kunnat räcka till serieseger och allsvenskt kval, men att målvaktsgiganten ”Svenne Berka” trots spel i andradivisionen togs ut i ”Blågult” i oktober fällde laget. Man hade ingen reservkeeper, och skyttekungen ”Kurre” Kjellström fick ställa sig mellan stolparna, med poängtapp som följd. Den klassiska bilden nedan på ”Kurre” när han gjort 2-0 mot Djurgården i slutomgången, som stiliserades på omslaget till ”Sjung om Hammarby”-skivan, blir sorglustig i och med upplösningen. DIF hämtade upp till 2-2 i derbyt och därmed tog Brage hem seriesegern på målskillnad.

 

19kurre_skalad

 

Bättre gick det för ”Bamsingarna”. Den brittiska turnén där sexfaldige svenske hockeymästaren “Stickan” Andersson kläckte smeknamnet ”Hammarbaj” utifrån värdarnas svårigheter att uttala Hammarby, vilket sakta men säkert omvandlades till ”Bajen”, var ännu fyra år borta. På hemmaplan tog HIF sitt femte SM-guld efter 3-0 mot Södertälje i finalen, och dessutom trippeln – med serieseger och DM-vinst. Ekonomin i Hammarby var desto knackigare. Den sedermera legendariske klubbledaren Lennart Nymans mamma fick, vid såväl SM-kvarten mot Nacka som semin mot AIK, lägga ut för både segerpremier (två kronor per spelare) och käk till truppen.

 

Bandylaget utgjordes till stora delar av ”Bamsingar” och vann andraligans stockholmska serie före AIK och Djurgården, trots ett oväntat poängtapp (lagets enda) mot blåränderna där Kjellström räddade situationen någotsånär genom att göra 2-3 och 3-3. Något avancemang blev det dock inte, då bandyförbundet till 08-lagens stora förtret genomförde en serieomläggning som omöjliggjorde detta. Handbollslaget gick upp i Klass 2 och kunde även köpa in ett matchställ av silke, tack vare lukrativa galor i Eriksdalshallen. I övrigt vann HIF:s cykelherrar SM-guld över 150 kilometer, medan rodden kammade hem två SM-tecken.

 

Så var det sportsliga läget 1942 på Södermalm, där en storstjärna stigit i raketfart. Alice Nilsson föddes 1924 och tillbringade sina första barndomsår i småländska Västervik, där far var biografpianist och mor sångerska. Att Alice skulle gå i hennes fotspår var självklart, och redan i de tidiga tonåren flyttade de två till Stockholm för att nätverka. Pappan kompade på privatfester, och snart fick karriären snurr. Genombrottet kom i rollen som swingsångerska i filmen ”Swing it, magistern”, och 16-åriga Alice (som nu fått artistnamnet Babs och även tagit med det i passet) nådde rampljuset – och blev föremål för en hätsk debatt, där den äldre generationen i dagspressen vädrade invektiv som ”n-musik”, ”andlig mul- och klövsjuka” och ”djävulens tonspråk” om den smittande jazzflugan.

 

Och 1942 blev revykomedi-musikalen ”Vårat gäng” Alice Babs sjätte filmroll. Svensk Filmdatabas beskriver den inledande handlingen i filmen: Barnen i gänget på Södermalm har blivit av med sitt tillhåll i en koloniträdgård, men vedhandlaren Blomqvist låter dem samlas i hans vedbod istället. Ett flyttlass dyker sedan upp på gatan – och huvudkaraktären Alice får musikalisk hjälp av gänget (bland dem Tosse Bark) med att flytta in:

 

 

Läs också: 1942 (från hifhistoria.se)

 

Foto överst: Youtube

ANNONSER

Comments

comments

ANNONS