På tisdagskvällen nåddes vi av beskedet att Bengt Gustavsson har avlidit. “Julle”, från orten Julita norr om Katrineholm, noterades för 57 landskamper under en spelarkarriär där han även tog VM-silver på hemmaplan 1958. Som tränare var Gustavsson huvudansvarig för Hammarbys herrar 1979-1981, och delaktig i att lägga grunden för en av klubbens storhetsperioder. “Julle” blev 89 år. Våra tankar går till hans närstående.

“Julle” i glatt samspråk med “Kenta” Ohlsson vid Hammarbys träning den 10 mars 1980, av Bildbyrån

Här på hammarbyfotboll.se har Bengt “Julle” Gustavsson bland annat uppmärksammats i julkalendern, när vi häromåret gick igenom Bajens herrtränare genom åren. I dag repriserar vi nedan artikeln om hans tre säsonger vid rodret, en text som först publicerades den 17 december 2013.

Bengt Gustavsson, bördig från sörmländska Julita och därför begåvad med smeknamnet ”Julle”, började spela fotboll i Gusums IF från orten utanför Valdemarsvik vid Östergötlands kust. Han värvades till IFK Norrköping för att ersätta Milan-flyktade “Snoka”-centern Gunnar Nordahl. Men det var som centerhalv (mittback) ”Julle” nådde störst framgångar som spelare. Guldbollen 1953, VM-silver 1958 och proffsspel i Atalanta var några av höjdpunkterna. Som tränare hade Gustavsson ett förflutet i Åtvidaberg, där han avslutade spelarkarriären och sedan tog ÅFF från tvåan till medaljplats. Som Hammarby-tränare höjde han framför allt disciplinen i laget.

Matte Werner gör 1-0 mot AIK. (ur Hammarbys arkiv)

Säsongen innan Gustavsson tog över Hammarby hade nödlösningen och tidigare storspelaren Tom Turesson rett ut nedlyttningshotet och grejat en hygglig niondeplats. Enda tongivande värvningen var yttern Uffe Eriksson från Enköping, som skulle visa sig vara nyttig offensivt. Laget var tippat i botten och efter säsongsförberedelserna, den här gången i Florida och Portugal, började det riktigt illa. Uddamålsförlust i Malmö var inte mycket att säga om, men Halmia tog en av sina två segrar på Söderstadion i Bajens hemmapremiär och det följdes av torsk i Göteborg, kryss hemma mot Kalmar FF, 1-2 mot Elfsborg och en 0-5-smäll på Idrottsparken i Norrköping.

Bengt ”Julle” Gustavsson utsedd av DN till Månadens tränare i juli. (Ur Hammarbyiten 61/1979)

Men i Åtvidaberg lossnade det – 4-1-seger efter tre mål av till anfallare omskolade backen Matte Werner, som skulle göra fjorton pytsar och vinna skytteligan som förste Hammarby-spelare någonsin. I nästa match gjorde Werner sitt andra för kvällen i slutminuten då de grönvita slog senare nedflyttade AIK med 2-1, och laget fortsatte gå starkt, med bland annat derbyseger även mot Djurgården (5-2). Bajen var obesegrat i tio matcher och definitivt med i guldstriden.

Förluster mot Elfsborg och Norrköping gjorde dock att bland andra blivande mästarlaget Halmstad kunde gå ifrån. DIF besegrades även i returen efter att Janne Sjöström gjort två sena mål, vilket följdes av seger även i måstematchen mot HBK. Men det blev tre förluster och tre oavgjorda på slutet, och till sist åtta poäng från toppen. Lagets starka sommar gav ändå rejält eko – hela sju Bajen-lirare fick dra på sig landslagströjan under året.

Billy Ohlsson gör 1-0 mot Kalmar FF, på retur efter skott av Thom Åhlund, medan Uffe Eriksson tittar på. (Ur Hammarbyiten 64/1980)

80-talet inleddes med en kontrovers då Mjällby, allsvensk nykomling, tycktes ha värvat Thom Åhlund och ”Putte” Ramberg. Efter starka protester från Bajen-supportrarna rev de kontrakten och stannade. Det värvades också – värmlänningen Gunnar Wilhelmsson, som ersatt Ronnie Hellström fem år tidigare, fick konkurrens i buren av 19-årige Anders Markström från västerbottniska Flarkens IK. Centern Johnnie Efraimsson hämtades från IFK Motala efter att ”Julle” upptäckt honom av en slump. Och inte minst kom Billy Ohlsson hem från Arminia Bielefeld – han skulle göra hela 19 mål, och för andra året i rad vann en HIF-spelare den allsvenska skytteligan.

Precis som föregående säsong var de sex första matcherna svajiga, följt av att man spelade upp sig efter våren. Kalmar FF och Landskrona besegrades, innan Efraimsson räddade kryss mot Djurgården. Övertygande segrar mot Halmstad, Mjällby, Elfsborg och inte minst Göteborg – vändning 0-2 till 5-2 – gav häng på toppen, men efter att serien vänt fick Bajen svårare att följa upp bra insatser med fler. I hemmamatchen mot Landskrona provocerade tvåmålsskytten Mats Aronsson publiken så pass att flaskor haglade in – något som blev embryot till Bajen Fans, då Supporterklubben slutade arrangera bortaresor.

Typiskt för motflytet under hösten var att returen mot DIF bröts i halvtid på grund av regn, vid grönvit ledning med 2-0. I omspelet vann blåränderna med 2-1. Det tappades för många onödiga poäng mot lag på nedre halvan för att man skulle kunna blanda sig i någon medaljstrid, men Bajen avslutade ändå ganska snyggt och kom femma i serien.

Björn Hedenström dundrar in straffen mot Malmö FF i maj 1981. (ur Hammarbyiten 79/1984)

Även ”Julle” Gustavssons tredje och sista säsong som Hammarby-tränare skulle landa i en stabil mittplacering. Första halvåret stördes av skador – och av att Micke Rönnberg grälade med styrelsen om lönen och stundtals strejkade, han hamnade sedan i MFF via Örby.

Det blev alltså ännu en knögglig start med förluster mot årets mästarlag Öster och även mot Elfsborg, innan första poängen bärgades efter riktigt explosiva slutminuter mot Malmö FF på Söderstadion. Backen Björn Hedenström satte en straff stenhårt i krysset i 4-4-matchen, och tog hädanefter hand om den sysslan. På Örjans Vall fastställde Mats Jingblad 2-0 till HBK. Blandade resultat följde, men Bajen plockade sina poäng och inte minst blev det segrar mot såväl Djurgården som AIK.

Däremot blev sommaren mindre lyckosam, och efter sex raka matcher utan seger låg laget faktiskt på nedflyttningsplats – och på kvalplats så sent som i september. En bra avslutning med bland annat ny seger över AIK och 5-1 mot Elfsborg gjorde att man hade hygglig marginal nedåt när säsongen summerades. Sjua – men hela 15 poäng efter Öster. Hammarby hade en stark stomme och visst hade Björn Bolling och ”Julle” Gustavsson gjort ett gott grundjobb och gett laget struktur, men få anade nog ändå vad som komma skulle året därpå…

Text: Mattias Jansson

Foto överst: “Julle” porträtterad vid en Bajen-träning den 10 mars 1980, av Bildbyrån