Som så många gånger förr, under denna seriens andra hälft, saknade Hammarby effektiviteten framför motståndarmålet i dagens hemmaförlust mot Lidingö. Återigen var det grönvita chansövertaget alltså stort, men här hade Bajen också påfallande svårt att dyrka upp det fysiskt starka IFK-försvaret, som oftast bara slog ifrån sig. Avgörandet i 41:a kom kort efter Marcus Mitanders ribbträff.
Bajen ställde i dag upp med U17-lagets Alex Douglas på innermittfältet, medan närapå Julia Zigiotti-frenetiskt presspelande Abel Girma startade som central offensiv mittfältare. Genom 3-1-segern i Sollentuna senast, den första trepoängaren på länge, skaffade sig Hammarby åter häng på andraplatsen som ger SM-semifinal. Samtidigt hade Lidingökamraterna lika mycket att spela för i dag, i kampen om att hålla GIF Sundsvall och Gefle stången kring nedflyttningsstrecket. Och det märktes.
Precis som Täby, Djursholm och Sollentuna är även detta gäng från de förnämare delarna av norra Stockholm välväxt – och liksom i Bajens hemmamöten med dessa lag innebar det problem för Söderbröderna. Ständiga inlägg från flankerna betalar sig betydligt mot resliga mittlås, hur välslagna de än är, och när Hammarby dessutom lyckades sämre än vanligt i andrabolls- och duellspelet på offensiv planhalva kändes det som förgjort så snart Lidingö tagit ledningen.
Innan dess handlade det i princip bara om HIF. Lidingö hade visserligen en dubbelchans två minuter in där returen sköts på egen anfallare, men närmre var det två gånger om för André Alsanati som tog sig in till lägen från sin högerkant – men det ena täcktes av mittbacken, och det andra klarade bortakeepern Jesper Stokki med näven. En ganska tillknäppt första hälft av halvleken bröts av med anfallaren Marcus Mitanders försök utifrån, halvmetern över.
Starka brytningar från mittbackarna Mattias Wedins och Albin Hultins sida gav omställningslägen med kring halvtimmen på matchuret, men varken Girma eller vänsteryttern Olle Edlund fick ordning på skotten från nära håll. Närmast var alltså istället Mitander, efter samarbete med Girma, i 37:e:
Istället drog Matias Simola till fyra minuter senare, efter att Hammarby släppt på andrabollsvaksamheten även på egen planhalva. Skottet från 25 meter var välplacerat och utom räckhåll för Giuliano Gatica. Det sista som hände innan pausvisslan var att Girma stack åt Mitander ett friläge, men bollen rullades på fel sida stolpen.
David Nilsson ersatte Douglas i paus vilket gav fler bollvinster på mittplan, och matchbilden i andra halvlek var handbollsliknande när Bajen jagade poänggivande mål, men oftast var spelövertaget bedrägligt. Lidingö klarade sig tillräckligt väl på att ett par av mittfältarna bröt mönstret, när de övriga bitiga pjäserna låg efter i bollskicklighet, och spelade smart efter sina resurser.
Det var också nära ett 0-2-mål två gånger om när halvtimmen återstod, med Hammarbys vänsterback David Alm i huvudrollen, men först gjorde han ner överlappande Johan Blom vilket hindrade ett öppet läge och därefter var han starkare än motståndaren. Lidingö-bänken vrålade efter straff, vilket såg ut att hetsa en av spelarna att humörtappskapa Alm i nästa läge, något som hade kunnat ge rött.
Kort därpå gjorde Klebér Saarenpää ett offensivt byte; Kevin Jarrett ersatte balansspelande Abiel Sequar, och HIF fortsatte att trycka på. Mitander hade en frustrerande match även utöver ribbträffen, med flera femtiofemtiodomslut emot, men låg också bakom en hel del möjligheter för de offensiva medspelarna. En sådan gav inlägget i 78:e, där Edlund fick för mycket fot under volleyn.
Med fem minuter kvar slog Stokki en utspark över sidlinjen då en medspelare blivit liggande. Bajenspelarna gjorde inte direkt någon hemlighet av att man inte ämnade spela tillbaka bollen; Gatica var involverad i diskussionen vilket hördes gott och väl även utanför planen. Ändå blev Lidingö-laget oerhört besviket över att högerförsvararen Jakob Rylander återupptog anfallet. Och nästan ledset; ”lägger ni över den då eller?” ropades det. Fokustappet utnyttjades dock illa och det var närmre att IFK ställde om och gjorde 0-2, än att U19 gjort som A, och nätat. Därefter insåg de grönvita att det nog var bättre att såga sig fram mot avslutslägen, än att fortsätta med lyftningarna. Så dags då. Kombinationerna klickade och Lidingö höll undan.
Saarenpää om förlusten:
– I första halvlek gör vi mycket rätt och skapar fem-sex hundraprocentiga chanser, med ett kontrollerat agerande. Inte mycket att gnälla på egentligen, då halvtidsresultatet mycket väl kan vara 4-0 istället för 0-1. Men verkligheten är ju så att Lidingö har en och en halvchans, och ledningen.
– Vi snackar ihop oss i omklädningsrummet och gasar i andra halvlek, men Lidingö står och försvarar sig på ett bra sätt – all heder till dem. Vi ska vara ödmjuka nu och gratulera motståndarlaget till tre poäng.
Matchfakta följer men finns här sålänge.
Foto: hammarbyfotboll.se
Comments