På torsdag håller Hammarby IF Fotbollförening årsmöte, och där är en viktig punkt på dagordningen att medlemmarna väljer sin styrelse. Kandidaterna från valberedningens förslag intervjuas därmed, och i dag är det dags att träffa Fia Michelsson, som är nominerad till en post som suppleant med ett års mandatperiod.

Fia Michelsson fyller om ett par veckor 43 år, och är bosatt på Folkungagatan med sambo, två döttrar och en trubbnosig hund. 16-åringen spelade tills nyligen i Bajens damjuniorlag medan 13-åringen lirar i ett yngre flicklag där sambon är verksam som tränare – det är alltså en riktig Hammarby-familj där hemma. Sedan drygt ett år är Fia invald i Hammarby Damfotbolls styrelse, hos en förening där hon också är tränare och lagledare sedan 2009 samt under 2015 varit ungdomsansvarig.
Michelsson arbetar sedan 15 år tillbaka i Riksdagsförvaltningen, och efter att ha börjat vid utbildningsutskottets kansli har hon vandrat vidare till förvaltningens it-avdelning där hon är it-verksamhetskontakt. Jobbet handlar i stort handlar om förståelse och insikt i riksdagens samlade behov av it-stöd, för att på så sätt ge verksamheten bra förutsättningar.

Hur kommer det sig att du ställer upp som kandidat i styrelsen?
– Utöver det engagemang i allmänhet som jag känner för fotbollen så tror jag att den erfarenhet jag fått under åren i damföreningen gör att jag har en del att bidra med, för att ytterligare stärka och utveckla vår ungdomsverksamhet. 

Utöver dina uppdrag i Hammarby Damfotboll – hur ser din relation till Bajen ut sedan tidigare?
– Jag är uppvuxen söder om Söder så relationen med Hammarby har alltid funnit där.

Nyligen slogs ju ungdomsverksamheten inom föreningarna Hammarby Damfotboll och Hammarby IF FF samman. Som ungdomsansvarig i HIF Damfotboll kan du säkert utveckla hur detta i praktiken kommer bidra till att ge flickor och pojkar mer lika förutsättningar för sitt fotbollsspelande.
– Det finns ett stort intresse för att spela i Hammarby, såväl inom pojk- som flicksidan. Inom damföreningen har vi inte haft möjlighet att på bästa sätt ta emot alla som vill börja spela fotboll.

– Under förra året, när utvecklingsarbetet påbörjades för att skapa bättre förutsättningar för barn- och ungdomsverksamheten, ville Hammarby IF FF tidigt vara med och diskutera formerna för ett samarbete. Relativt snart insåg båda parter att vi har samma vision och mål med våra verksamheter – att under strukturerade former erbjuda bra och kvalitativ fotbollsutbildning för våra barn och ungdomar.

– Efter sammanslagningen har vi bland annat stärkt det pedagogiska och praktiska stödet till de ledare som kommer från damfotbollen, vilket är ett sätt att ge flickor och pojkar mer lika förutsättningar.
Sammanslagningen är fortfarande relativ ny och jag hoppas på att få vara med om att utveckla samarbetet mellan de båda föreningarna.

Vilken tror du att din roll blir i styrelsearbetet, och vad ser du främst fram emot att bidra med där?
– Jag är engagerad, nyfiken, resultat- och lösningsinriktad och kan säkerligen bidra i flera delar.

– Jag hoppas dels kunna bidra med min erfarenhet och bakgrund som ledare och ungdomsansvarig på flicksidan, i frågor som rör våra ledare och spelare i deras fotbollsvardag, men också i att till viss del vara "bron" mellan Hammarby Damfotboll och Hammarby IF FF.

Vilka ser du som de viktigaste frågorna för Hammarby i nuläget?
– Föreningen fortsätter att växa och antalet nya fotbollsspelare och ledare blir för varje dag fler. Som jag ser det så blir några av de viktigaste frågorna att fortsätta erbjuda en verksamhet med goda värderingar, bra förutsättningar och möjlighet för alla att spela fotboll.

Du är föreslagen som suppleant med ett års mandatperiod. Vilka är dina förväntningar på de kommande tolv månaderna, om du blir invald – organisatoriskt och sportsligt?
– Det skulle vara oerhört spännande att få följa föreningens utveckling "inifrån" och på den resan skaffa mig nya erfarenheter.

– Mina sportsliga förväntningar? Som jag nämnt innan så är jag resultatinriktad. De som känner mig bättre skulle möjligen säga att det personifierar mig, medan jag vill hävda att den egenskapen dämpats något med åren. I vilket fall som helst – jag tror inte att jag bör kommentera det mer än så, haha.