toggle menu

Julkalendern Lucka 11: Kanada

Av Redaktionen, Publicerat för 7 år sedan.

I årets julkalender minns vi utländska influenser som påverkat Hammarby Fotboll. Vi lyfter fram 24 nationer vars spelare satt avtryck på olika sätt genom åren. I lucka 11 är det dags för Kanada.

 

 

1986 lyckades hockeynationen Kanada sensationellt nog kvalificera sig till VM i Mexico. Där blev det dock tre raka, klara förluster i gruppspelet, och kanadensarna återtog sin undanskymda roll i världsfotbollen.

Ett år innan Kanadas VM-framträdande föddes Nikolas Ledgerwood i staden Lethbridge nära den amerikanska gränsen, och han skulle visa sig besitta fotbollstalang, även om den inte räckte till de riktigt stora scenerna. Dock skulle han tids nog skriva in sig i historieböckerna hos en klubb på andra sidan Atlanten med ett speciellt mål.

 

 

Redan som 18-åring lämnade Nik Calgary Storm för 1860 München och spel i andralaget, och efter tre år debuterade han i klubbens förstalag. Totalt blev det sex säsonger i München, inklusive en lånesejour till Wacker Burghausen, och därefter ytterligare tre i FSV Frankfurt och Wehen Wiesbaden.
 

Under sina år i München hade Nik Ledgerwood spelat tillsammans med en amerikan vid namn Gregg Berhalter, som tagit notis om Kanadensarens uppoffrande speltid och hans löpkapacitet.

När transferfönstret öppnade sommaren 2012 såg Berhalter, då tränare för Hammarby, behovet av just den spelartypen, och Nik vars kontrakt med Wiesbaden löpt ut anslöt till den grönvita truppen.

 

 

Som vi varit inne på tidigare i årets julkalender – 2012 var en säsong som startat riktigt lovande för att ganska snart ta en sväng åt helt fel håll. Vid tidpunkten för Niks ankomst hade Bajen halkat efter toppskiktet och då inte minst blivande ligasegraren Öster gjort ett ordentligt ryck. Drömmen om avancemang var i stort sett helt grusad. Nik tog hursomhelst omgående plats på mittfältet, och under Berhalters ledning behöll han det förtroendet genom i stort sett hela sin grönvita sejour.

 

 

Två mål framåt blev det under första säsongen för den rivige mittfältaren, och samma facit skulle det bli säsongen därpå. Det ena av dem ett alltså ett historiskt sådant.

Säsongen 2013 var händelserik på flera plan. Sportsligt gick den återigen i besvikelsens tecken, och under sommaren var det dags för ett känslosamt farväl till Söderstadion – och flytt in på Tele2 Arena. Någon större inflyttningsfest blev det inte (0-0 mot Örgryte) och efterföljande hemmamatch blev en förnedrande tillställning mot serieledande Falkenberg. Efter två matcher hade Hammarby ännu inte gjort mål i sin nya hemvist, men det skulle komma i den tredje.

 

 

Efter en frustrerande första halvlek mot Brage kom det äntligen. I den 53:e matchminuten fick Nik bollen på Brages planhalva, avancerade ett par steg och drämde till. Det blev en kalasträff och det där första grönvita målet på Tele2 Arena blev åtminstone riktigt snyggt.

 

 

Gregg Berhalter hade vid det laget fått lämna Hammarby, och så blev det även för Nik ett halvår senare. Kanadensaren återvände då till Tyskland och MSV Duisburg. Ett halvår senare bytte han klubb till Energie Cottbus där det blev en och en halvsäsong innan han flyttade hem till Kanada och FC Edmonton. Där tog Nik kaptensbindeln och blev med sin erfarenhet och många landskamper en självklar förgrundsfigur. Var 32-årige Nik kommer att spela nästa år är dock ovisst, FC Edmonton har nämligen tvingats lägga ner sin verksamhet.
Hur det än blir med den fortsatta karriären kan han stoltsera med att i Bajen ha förärats med den smått geniala om än inte superetablerade ramsan ”Nik, Nik kanadick”.

 

 

ANNONSER

Comments

comments

ANNONS