Norrköping och Hammarby bjöd på ett emotsett möte i tabelltoppen, som hade mer av intensitet och känslosvall än skärpa i de sista tredjedelarna. Ingen av målvakterna tvingades således till avancerade räddningar i kväll, men Johan Wiland bröt ”Pekings” årslånga målsvit samtidigt som han höll sin 100:e allsvenska nolla, och Bajen bärgade en stark bortapoäng.

Stämningen var hög långt innan avspark på Idrottsparken, eller Östgötaporten som arenan heter för närvarande, där fler bland de 15 119 bidrog än gnällbänkade sig. I startelvorna anade vi att det skulle gå undan i Hammarbys vänsterkorridor, där Neto Borges ställdes mot lika offensivt intresserade Ian Smith, som ju inte tog sig längre än ett U21-guld i grönvit skrud men spelat desto mer A-fotboll i IFK.

Och mycket riktigt hände det mesta där, i en matchinledning där de tigerrandiga kombinationerna inte riktigt kuggade i, och östgötarna grep taktpinnen. Tio minuter in ledde Smiths inspel till matchens första målmöjlighet, där målformtoppade Simon Skrabb inte fick ordning på avslutet. Bajens lägen lät vänta på sig, men där och då trodde nog få att detta skulle sluta mållöst.

Det första längre bollinnehavet skaffade sig Hammarby mitt i halvleken, men sekvensen slutade med att Nikola Djurdjić fick frispark emot sig på offensiv planhalva. Strax därefter blev serben också liggande med smärtor, för första men inte sista gången. Just duellspelet innan utrymmet för den där öppnande passningen där framme gav upphov till heta känslor, i båda lägren.

Halvtimmen in fick Jeppe Andersen möjligheten att lyfta in en frispark i straffområdet. Bjørn Paulsen ställde sig medvetet jätteoffside, och mittbackskollegan David Fällman passade på att vinna sin duell. Det gav en högerhörna, som slogs av Imad Khalili – högerytter från start, men i tre offensiva positioner under matchens gång. Den hårt inåtskruvade serven nickskarvades i första ytan av Simon Sandberg, vilket gav en dubbel halvchans i boxen, där Paulsen dock inte fick sina skottförsök förbi täckande vitblå.

Istället hade dansken kunnat täcka bollen i eget nät sekunder senare, då han fick David Moberg Karlssons avslut från högerläge i ryggen, men bollen styrdes rätt. Farligt blev det också när Djurdjić sett sig nödgad att ta ett gult kort efter en av många jobbigt lyckade IFK-press centralt, och Guðmundur Þórarinsson fick fin träff, men frisparken smet några decimeter över ribban där Johan Wiland också hade koll på läget.

Hammarby hade det överlag tufft under första halvtimmen, men sedan svängde initiativet över; Isak Pettersson fick ett par karga hemåtpassningar vilket ihop med ett par fina väggaktioner från Bajens sida satte ”Peking” under press. Borges stod för en smaskig nedtagning och lång bolltransport, han fick visserligen spelvända, men då fick Sandberg på ett fint inlägg från sin högerkorridor – där Andersen skyndade för att möta med huvudet, men inte hann fram för att hålla avslutet nere.

Under de avslutande tio minuterna bytte Khalili kant med Jiloan Hamad, som på stopptid låg bakom halvlekens stora läge, där IFK-hemjobbaren precis hann emellan för att styra undan. Muamer Tanković må vara profet i hemstadsdelen Hageby, men längs Södra Promenaden var hemmapubliken småbitter, och mål där hade onekligen varit en helt optimal slutpunkt innan paus.

I andra anföll Bajen mot de grönvita läktarsektionerna, och det fanns möjligheter i såväl uppställt anfallsspel som i omställningar, men i den generellt hafsiga halvleken togs de inte tillvara. Östgötarnas chanser handlade mest om hörnnickar från de resliga mittbackarna, där många var halvnära att träffa rätt, men ingen fick oss att riktigt kippa efter andan. Skönt, även med tanke på den tunga gödseldoft som vilade över staden denna afton.

De avslutande 45 rycktes också sönder ganska betänkligt av lagens tre byten vardera. Tio minuter in ville Nikola återerövra bollen på egen planhalva, men blev istället åter liggande, medan hemmalaget fortsatte anfalla. Muamer fick tag i bollen och tjongade upp den på läktaren – varpå IFK-spelarna reagerade som om han krutat någon medvetslös. När käbblet lagt sig lämnade ”Niko” plats för polaren Vladimir Rodić, vars papper blev klara sent på eftermiddagen. Nyförvärvet tog plats som högerytter, medan Imad klev upp på topp.

Bajen hade stundtals ett ganska tydligt spelövertag, men brast som sagt när det skulle skapas lägen. Det blev mest nästanmöjligheter, som när Junior stod för en av många HIF-läsningar av hemmapassningar på mittplan i halvleken. Då hittade Rodić in till Tanković i boxen – men även den här gången blev det för trångt.

Halvvägs mot slutsignalen ersattes Andersen av Junes Barnys friska ben, och tog dennes centrala roll. Kort därefter bytte Jiloan kant igen, nu med Vladimir, och ytterligare ett par minuter senare avlöstes Imad av Sander Svendsen. Norrmannen var omgående nära att snappa upp en stickare från ”Mujo”, men var sedan inte närmre än isärdragande löpningar, i det kontringsspel som Hammarby fick rikta in sig på under slutkvarten när Norrköping åter satte tryck framåt. Dock var det Svendsen som ordnade ett gyllene frisparksläge åt Tanković i 81:a, där träffen inte blev pressad nog.

Halvmetern ifrån var också Hamads försök att vinkla dit bollen strax därefter, i den av Bajens omställningar som faktiskt var värd ett bättre öde. På tilläggstid erbjöds det ytterligare tre kontringslägen, som förvaltades desto sämre. Vid slutsignalen med 94.15 på uret gick luften ur storpubliken. Lagen bjöd visserligen på en rafflande toppmatch, men skärpan i de avgörande lägena behöver båda lägren skruva upp, för att inte tappa mark framöver.

Statistik, Norrköping-Hammarby 0-0:
Avslut 15-9 (7-4)
Avslut på mål 2-0 (0-0)
Hörnor 7-2 (2-2)
Frisparkar 13-11 (5-5)
Offside 0-2 (0-1)
Varningar 2-2 (1-1)
Publik 15 119

Ytterligare matchfakta finns här.

Foto: Bildbyrån