Vladimir Rodić följde i kväll upp cupinsatsen med att ligga bakom Bajens två första mål mot Dalkurd – och blev också den som höll i bollen när det behövdes, tills domaren blåste av i 96:e. En tvåmålsseger hade speglat matchen bättre, men det viktiga för laget var givetvis att tre poäng. Runt 2000 tillresta gladdes också åt att de gula korten, inför det stundande derbyt mot dom blårandiga, undveks.

Mycket kan sägas och har också sagts i år, om Dalkurds exiltillvaro på Gavlevallen, men klubben har åtminstone fått ihop ett mixtape inför avspark som slog knockout på det vi upplevt i Södertälje. Annars påminde en hel del om bortamatcherna där, i ett arenakomplex där konstmattan sedan alltid befinner sig i isladans skugga, och där fotbollspubliken utkämpar en jobbigt jämn kamp med motorvägsljudet.

De grönvita som tidigt tog plats på läktarna gick en match i matchen mot Eero Markkanen, som ju slog en cupstraff mot Bajen en bit över i AIK-dressen, men nätade i sin Dalkurd-debut mot Sirius i förra omgången. Finländaren placerade sina uppvärmningsavslut nästan demonstrativt distinkt, lågt förstås, invid stolprötterna. Men när matchen blåstes igång var det tigerrandigt för hela slanten.

Hammarby-chanserna avlöste varandra under tio resoluta minuter. Jiloan Hamad slog det inlägg som nickades undan till högerhörna för Vladimir Rodić, och drog på med en volley vid andrabollen därefter, men utanför. Sixten Mohlin tvingades slå sin första hemåtpass över sidlinjen efter tre minuter och Bajen hade fyra hörnor efter sex minuter; presspelet bet. Vid en av hörnservarna nådde Neto Borges högt, men Mohlin hann tippa nicken.

När målet uteblev och DFF fick lite vittring via omställningar på omställningar jämnade spelinitiativet ut sig. Dalkurd skapade visserligen inget framåt, men Hammarby hade marginalerna med sig framemot halvlekens mitt. Först gick gult kort-trängde Jeppe Andersen tufft in mot Henrik Löfkvist, men domaren lade den ribban högt. Bajen försökte skruva upp tempot igen, men David Fällmans brytning som siste back fastnade mer på näthinnan än Muamer Tankovićs frilägesavslut då Hamad läst hemma-speluppbyggnaden.

Då fick, med betoning på fick, Bajen straff. Domslutet föregicks av en fin kombination till vänster, men Alex De John kapade Rodić åtminstone ett par decimeter utanför linjen. Desto säkrare var Hamad, som stensäkert tryckte dit ledningsmålet till vänster, dit Mohlin inte nådde trots att han gått helt rätt. DFF hade sedan sin matchplan klar för sig – bevaka uddamålsunderläget och lägga fokus på offensiva fasta.

Turkiet-hemvände Adam Ståhl var nära när han starkt höll undan för ett näravslut, men inte lyckades hålla det nere. Och med tio minuter till vilan gick planen i lås. De John, matchhjälten från cupförlängningen mot Karlberg, tryckte dit 1-1 efter en högerhörna. Och HIF var lite i gungning även efter kvitteringen, men höll emot. Och gjorde sedan ett riktigt topplagsmål, med halvlekens sista bolltouch. I en sylvass, snabb attack fick Vladimir på ett perfekt inlägg, som kamrat Nikola nickade dit lika distinkt, i en båge över Mohlin.

Andra halvlek såg ut oftast som efter Hammarbys första ledningsmål. Dock uppstod den första av många 3-1-chanser ur en hemmahörna, efter att ett par tuffa dueller på mittplan fått passera. Rodić fångade upp Johan Wilands påpassliga utkast och forsade till ett inspel från vänster, där Tanković såg ut att direktskjuta i nät, men MFF-lånet i buren dröjde kvar med högerbenet. Åtta minuter in var Muamer nära igen, efter Jiloans utsökta genomskärare, men petade bollen såväl förbi målvakten som just utanför stolpen.

Med halvtimmen kvar höll DFF på att stå för ett riktigt bottenlagsmål, när Malkolm Moenza rensade med full kraft i magen på De John, varpå bollen studsade intill stolpen. Avbrottet för amerikanens tillsyn, och för flertalet byten, ryckte sönder spelet. Simon Strand och Ahmed Awad turades om att kontringsfiska vid mittlinjen, när hemmalaget lät Bajen hålla i taktpinnen helt. 3-1-målet hängde sammantaget i luften.

Med kvarten kvar ersattes ”Mujo” av Imad Khalili. Just därefter ökades wattstyrkan i arenans strålkastare plötsligt till det dubbla. Rätt spelare varnades; Junior drog på sig sitt första gula för året, och Khalili klev snart fram i rampljuset, ihop med tidigare inbytte Junes Barny. Nyförvärvet intog återigen Andersens balansroll, men fyllde på fullt ut i 85:e. Imad tog med sig bollen in i straffområdet, och släppte precist till Junes, som fick göra ett enkelt men vackert första mål för klubben.

Matchen hade slutat 1-4 istället för 2-3, om Mohlin inte svarat för ännu en jätteräddning när Rodić letade samma kryss-nätmaskor som han hittat i Karlstad. DFF fick fram – just det – en till hörna, i 89:e, efter att Bjørn Paulsen avvärjt i förstaläget. Det hettade till i boxen, serven dröjde, och De John böjde sedan in andrabollen i nät. Nära poängtapp var det ändå aldrig. Efter en befriande Bjørn-spark i 96:e kunde ”Niko” sånär få dit fyran, men serben har nog gärna den baljan tillgodo inför derbyt.

Statistik, DFF-HIF 2-3 (1-2):
Avslut 13-16 (7-9)
Avslut på mål 4-11 (1-7)
Hörnor 6-7 (3-5)
Frisparkar för 8-11 (4-6)
Gula 0-1 (0-0); Junior 80’
Offside 1-2 (1-1)
Publik 2685

Foto: Bildbyrån