toggle menu

ANNONS

Marginaler och oförmåga avgjorde toppmötet

Av Mattias Jansson, Publicerat för 6 år sedan.

Det går att blåsa straff när Henok Goitom faller i duell med Neto Borges kvarten in. Det går också att blåsa straff när Per Karlsson får Nikola Djurdjićs nick på armbågen i 93:e. Facit vet vi – och decimetrar lutade bokstavligen emot fler gånger. Dagens förlust mot AIK inför nära 50 000 hade dock lika mycket med offensiv uddlöshet och effektivt svartgul cynism att göra, som med domslutsoflyt.

 

13 000-någonting mot Elfsborg och Trelleborg blev 49 034, rekord för AIK, när Hammarby kom på besök från huvudstaden. God hjälp uppåt hade utsålt-noteringen förstås av en kortsidesvägg av tillresta grönvita. Ett hade båda lägren gemensamt i dag – medan resten av den fotbollsintresserade nationen tjattrade om folkfest och decenniets härligaste match hittills, var den rivalpublik som utgjorde själva publiksiffran tyngd av sedvanlig derbyångest.

 

Avsparken i första halvlek försenades med elva minuter, men till skillnad från senaste Stockholmsderbyt mot Djurgården hade pyrotekniken alltså ingen större tidsmässig inverkan. Tonen sattes omgående med Bjørn Paulsens luftduellvinst, en ganska elak smäll mot Jiloan Hamad och ett par inkastkamper för Neto Borges. AIK satte hög press, men de första riktiga bollinnehaven blev grönvita. Första halvchansen var dock ”Gnagets”, men Kristoffer Olsson hamnade i obalans efter Tarik Elyounoussis vänsterinspel.

 

Hundraprocentigt kan man däremot kalla Hammarbys första möjlighet, efter sju minuter. Borges, i huvudrollen under öppningskvarten, forsade fram en bra bit centralt innan han släppte till Hamad som inte hittade utrymme för skott i halvmånen. Anfallet kunde dock fortgå tack vare Jeppe Andersens brytning, och Nikola Djurdjić måttade ett precist inlägg från vänster, mot bortre ytan. Där mötte Simon Sandberg med ett direktavslut – där Oscar Linnér mest fick lädret på sig, på eller innanför mållinjen, efter att det träffat första stolpen.

 

Istället för att vara delaktig i ett ledningsmål framåt, kunde Borges kvarten in ha blivit syndabock i eget straffområde. Där drog Henok Goitom i brassens tröja – innan AIK-kaptenen, lite tydligare, fälldes några tiondelar av en sekund och metern senare i duellen. Goitom tog själv hand om straffen, och såg ut att lura Johan Wiland, men bommade den stora del av målet som finten öppnat.

 

Halvvägs mot paus, under en mindre chansintensiv men desto mer närkampssprängd period, fick Tarik Elyounoussi gult kort för att ha käftat mot domaren. AIK:arna blev inte muntrare då Alexander Milošević fick syna samma kort minuten därpå, efter att ha gjort ner höstens media-trätobroder Djurdjić. Däremot var det återigen nära ett hemmajubel strax därefter. Kristoffer Olsson rann igenom till friläge, där Wiland klarade, och Borges fick hjälpa till att hålla bollen från nätmaskorna.

 

Och halvannan minut därpå såg sig Junior nödgad att jaga ikapp och fälla Goitom just utanför straffområdet; mittfältarens bolltapp ledde till en av de omställningar som var upplänningarnas klart giftigaste vapen i dag. Sebastian Larsson, som haft svårt att få med sig bollarna på mitten, höll på att svara med en nästan tillräckligt välplacerad frispark – just utanför Wilands vänsterstolpe.

 

Bajen jämnade ut chansmässigt med tio minuter till vilan. Farligt framåt blev det i denna match vid andra- eller tredjebollar efter fasta situationer, eller då ytterbackarna bröt mönstret. Den här gången samverkade Borges med Djurdjić innan han kantbytte till lika offensive Sandberg. Högerbacken tog inte eget avslut utan såg Vladimir Rodić tätt bakom sig – mottagningen blev inte hundra, men avslutet ändå rappt, och en vass reflexparad från Linnér fodrades. En intensiv halvlek blev således mållös.

 

Fyra minuter efter pausvilan fick vi se en för matchen, och särskilt för andra akten, typisk sekvens. Hammarby fick tryck mot hemmaförsvaret efter en hörna – men desto farligare blev det när ”Gnaget” ställde om. Tarik Elyounoussi trängdes av enda kvarlämnade spelare, Junior, till en ganska snäv skottvinkel – men benparaden var ändå stark från Wilands sida. Norrmannens anfallspartner Goitom brände ett ganska vasst nickläge kort därefter, sedan Daniel Sundgren pumpat in ett av många högerinlägg.

 

AIK sjönk betydligt djupare än under de inledande 45. En och annan läglig svartgul skoknytning föregick också igångsättningarna vid död boll. Samtidigt hade HIF, som i vårderbyt, märkbart svårt att förvalta spelövertaget och omsätta det i rediga chanser. Undantaget fick vi se i 63:e, återigen efter en resultatlös hörna. Denna boll gick också i nät, efter att Muamer Tanković fått fast den till höger i straffområdet, och David Fällman skickat inlägget mot bortre stolpen – men Djurdjić var någon decimeter på fel sida innan han nickade i en båge över Linnér.

 

Och när Sundgrens nästa inlägg förvaltats med ett illa riktat skott av Rasmus Lindkvist, hans andra halvvolley högt över på andraboll inom loppet av några minuter, började hemmalaget se en aning frustrerat ut. Skenet bedrog, för när det stora tillfället gavs, fanns skärpan där. En olycklig bröstning på offensiv planhalva gick inte hem, utan ledde till ännu en kontring. Elyounoussis stickare i två mot tre-läget följdes av ett hårt och högt Goitom-avslut i nät.

 

Reglagen för bolltemp och desperation hos Bajen vreds naturligt nog upp ett par snäpp. Dock ledde det inte till särskilt mycket konkret; de tre svartgula mittbackarna motade undan det som skickades mot boxen, även sedan samma byte som i Uppsala genomförts – där Bjørn Paulsen flyttades upp. Linnér fick sitt gula för förhalning först i 87:e, och i nästa minut satte de grönvita igång ett onödigt gurgel kring ett inkast, som bara hjälpte AIK att trasa sönder slutminuterna. Wiland var också sportslig i överkant, när han spelade ut bollen Olsson misslyckats med att tjonga över sidlinjen, just innan han byttes ut på tilläggstid.

 

Ändå fick Hammarby fram det läge som kunde ha resulterat – i såväl en rimlig balans mellan flyt och oflax med tajta domarbedömningar, som i en poänggivande straff. Bollen naglades fast kring straffområdet – och Rodić nådde Djurdjić framför mål med sitt inlägg från höger till vänster. Nicken tog tydligt på Per Karlssons armbåge som befann sig så långt ifrån kroppen som den kroppsdelen bara kan, men signalen uteblev. Således förkunnade slutvisslan, efter en Paulsen-nick ur vanskligt läge med 95.47 på uret, att HIF fick bege sig hemåt tomhänt.

 

Siffror, AIK-HIF 1-0 (0-0):
Avslut 14-13 (6-7)
På mål 3-2 (1-2)
I ramen 0-1 (0-1); Sandberg 8′
Hörnor 2-6 (1-1)
Frisparkar 12-16 (9-8)
Straffar 1-0 (1-0)
Gula 4-3 (2-3)
Offside 1-5 (1-2)
Publik 49 034

 

Ytterligare matchfakta finns här.

 

Foto: Bildbyrån

ANNONSER

Comments

comments

ANNONS