Efter en lite tyngre period, kanske inte med nykomlingsmått mätt men ändå, väntade i dag ett derby inför rekordpublik. Inramningen uppfyllde Emilia Larssons största barndomsdröm – och gav i sin tur helt nya, fullt rimliga, referensramar för hundratusentals fotbollstjejer. Då svarade laget upp med en, sett över 90 plus tillägg, gedigen insats och visade varför det nu skiljer tolv poäng och sex placeringar gentemot AIK. – Utan tvekan en match vi förtjänar att vinna, säger huvudtränare Pablo Piñones-Arce.

Hammarby valde inför dagens derby att lyfta ut Eva Nyström ur mittlåset, och finländskan skulle få bra utdelning på sitt breddande och sin inläggsfot. Emilia Larsson användes också som ”tia”, utan utdelning i poängprotokollet, men klart bidragande till kreativiteten på offensiv planhalva. Hos AIK var Kaisa Collin åter i spel efter skavank och hon var ett av få hot mot landslagskompisen Anna Tamminens nätmaskor, i en första halvlek som sparkades igång efter tidernas inmarsch och tifo.

Kenta Jönsson

Bland många nya intryck för oss alla fanns den otroligt vackra ljudmixen. Av klackens sedvanliga dånande, och av många tusen flickvrål så fort Bajen förde bollen över mittlinjen – ett publikläte vi aldrig hört förr och en kompott som gifte sig direkt. Och tog bollen upp på offensiv planhalva, det gjorde Hammarby ofta, även i en stundtals trevande första halvlek. Hemmapubliken andades ut då Madelen Janogy kunde spela vidare efter att ha blivit sittande i matchinledningen, och just ”Madde” skulle så småningom göra det viktiga första målet.

En som också mycket väl hade kunnat hitta nätmaskorna i dag var Ellen Wangerheim. Kvarten in fick vi se Berglind Björg Thorvaldsdóttir ta emot bollen så där starkt och självklart som vi redan vant oss vid, och dessutom fördela den vidare helt rätt. Wangerheim lämnade sin försvarare bakom sig och skar in från sin vänsterkant, mot ett avslutsläge där träffen blev bra men vinkeln inte tillräckligt god för att överlista Milla-Maj Majasaari.

Bortamålvakten fick istället, lite otacksamt, kröka rygg fem minuter senare. Hanna Lundkvists uppspel knoppades vidare in i straffområdet av Wangerheim, och Konya Plummer fick inte träff nog på sin tänkta hemåtnick. Thorvaldsdóttir hann emellan och nöp till – ett avslut som Majasaari räddade väl, men utan att kunna styra väck returen. Janogy fanns på rätt ställe och skickade upp 1-0 i nättaket, och om arenan kokat innan så bubblade det nu över i oktoberkylan.

Halvvägs mot paus hade Bajen, som fortsatte att skölja över uppländskorna, två bra möjligheter på mindre än en minut att utöka ledningen. Fanny Hjelm svarade för en av många bollvinster högt upp i planen och stack in lädret till Thorvaldsdóttir. Den korta sidledspassningen till Janogy var lika smart som osjälvisk, men ”Madde” tog något för lång tid på sig att avsluta och fläkande svartgula backar kunde täcka till högerhörna. På den lyftningen från Janogy nådde Emma Jansson högst i bortre ytan, men nicken smet vid sidan av det krysset.

Strax innan vilan hade AIK sedan två nästan lika skapliga chanser att göra 1-1. Först friställdes Collin till höger och sköt tätt över. Sedan fick Hammarby inte undan bollen framför eget straffområde, där Jenny Danielsson nöp till från halvdistans, en bra träff som tvingade Tamminen att sträcka ut ordentligt. Men pausledningen var fullt logisk, och om Bajen-offensiven haft lite bättre flyt i offsidebedömningarna hade den kunnat vara större.

Kenta Jönsson

I paus fick föreningens alla värdegrundspristagare sin hyllning med ärevarv, och vid klacksektionerna framförde David Ritschard ihop med Stella Explorer ”Vi ses snart igen” – när vi äntligen sågs igen. På planen såg Hammarby inte ut att ge ”Gnaget” något lillfinger att dra i. Bud fanns återigen på 2-0. Först i 53:e då Wangerheim tog tag i bollen efter en hafsig sekvens på mittplan och sånär skickade in den med en jätteträff från 25 meter, men fick se Majasaari svara för matchens parad.

Därefter i 55:e, när Hjelm tog sats och fart ända från egen planhalva, hela vägen ner mot kortlinjen längs högerkorridoren, till ett fint inlägg – där Plummer dämpade bollens fart just framför Thorvaldsdóttir, så att hennes målvakt kunde göra hörna. I svallvågorna efter den kom tvåan. Hörnbollen kom åter till läggare Larsson som crossade den mot Janogy på andra flanken. Janogy vände, vred och fick på ett inlägg där Wangerheim vann sin duell och gav Alice Carlsson chansen att forcera dit bollen – vilket kaptenen lyckades med på andra försöket.

Avgjort? Nej, AIK replikerade direkt. Honoka Hayashi kombinerades strax efter avsparken igenom efter ett snabbt anfall som pausinbytta Rosa Kafaji dragit upp, och lyfte in 2-1-målet från nära håll. Någon större hjälp beträffande publikrekordet fick vi väl inte från svartgult håll, men de som ändå tagit sig till bortasektionen bidrog med energi och mod att faktiskt skaka om den toppaspirerande rivalen. Minuten efter reduceringen fick Emma Santamäki iväg ett lurigt distansskott som tvingade Tamminen att först röra sig bakåt och sedan tippa till hörna. Närmre än en bra men ganska kort period kom emellertid inte ”Gnaget” denna söndag.

För sex minuter efter 2-1 gjorde Hammarby 3-1. Nyström skickade iväg ett av många väl avvägda vänsterinlägg från vänster, och när AIK-mittbacken Hannah Davison missbedömde bollbanan gjorde Thorvaldsdóttir det motsatta. Anfallaren tog emot, och drog till med en yttersida som smet in under ribban. Sommarvärvningen fick äntligen utdelning för de många gånger hon tagit sig till lägen, via detta klassavslut. Halvannan minut senare var det inte långt ifrån att Nyströms inläggsfot också gett ytterligare utökning. Den här gången fångades bollen upp av nyss inbytta Ellen Gibson, som fick bättre träff än riktning på sitt hårda skott – metern utanför från utkanten av straffområdet.

Sista chansen att skapa ny nerv för AIK hade Collin, då hon nådde högst i luftrummet efter en vänsterhörna, men utan att kunna rikta sin nick innanför målramen. Istället kunde Bajen defilera till en derbyseger som till sist blev tre mål stor. Med tio minuter kvar tilldömdes de grönvita, efter en knuff mot Carlsson, den straff som blev spiken i kistan. Inget feldomslut kanske, men inte en derbystraff som man hade uppskattat att få emot sig, så att säga. Emma Jansson stegade fram och var säkerheten själv – välplacerat till vänster om målvakten – och firandet ihop med den gungande kortsidan var av det vildare slaget.

HIF öste på mot ett slutkört AIK och hade bud på en femetta, men segersiffrorna stannade alltså vid 4-1. Trepoängaren, en mycket välkommen och viktig sådan efter blott en poäng på de tre senaste omgångarna, ger fortsatt vittring på den där tredjeplatsen inför de tre avslutande matcherna – även om det ska mycket till. Samtidigt betydde den här matchen ju så mycket mer än slagläget i tabellen. Emilia twittrade i går kväll om att hennes största barndomsdröm var på väg att gå i uppfyllelse. När den nu slagit in för henne, så skapade i sin tur inramningen denna rekordsöndag nya målbilder – lika radikalt annorlunda som fullkomligt rimliga – för hundratusentals fotbollsspelande flickor.

Pablo Piñones-Arce om matchen:
– En stabil insats där vi återigen studsar tillbaka till vårt spel och till bra prestationer överlag. Det är ungefär där jag landar – jag tycker att vi kontrollerar matchen, förutom tio minuter efter vårt 2-0-mål där vi blir lite skakiga och tappar lite. Men utan tvekan en match vi förtjänar att vinna.

I nästa damallsvenska omgång väntar en lite mer oglamorös uppgift – Vittsjö på bortaplan. Kommande lördag klockan 14 ska jobbet göras även nere i Skåne.

Foto överst: Bildbyrån