Med en 3-0-vinst på ovattnade Behrn Arena och ett nästan tropiskt ösregn i ryggen klev tabelltvåan ut till hemmaretur mot negativt kval-placerade KIF. Enkelt? Nä. Bajen öppnade visserligen bra, men fick allt svårare att hitta lägena, även om Madelen Janogy slog till i 44:e. I andra pressade närkingskorna HIF hela vägen in – och det fordrades att Anna Tamminen utökade sin allsvenska straffstatistik till 2-0 mot skyttarna, i kväll med en räddning tidigt efter paus, för att bärga de tre poängen.

Bildbyrån

Ett återigen något roterat eller helt enkelt bara något förändrat Bajen, med Lotta Ökvist och Adelina Engman åter i startelvan, styrde och ställde ordentligt i matchinledningen. Maika Hamano hade ett skott där Tove Enblom skulle skopa upp bollen som rann ner mot fötterna innan hon fick ordning på den, Engman stod för ett inspel mot Madelen Janogy där viktiga KIF-mittbacken Michaela Kovacs var tvungen att sätta foten precis rätt och också gjorde så – och Vilde Hasund valde ett eget genombrott från vänstersidan där avslutet inte var långt ifrån att hitta in vid bortre stolproten den snäva vinkeln till trots.

I vanlig ordning kom också distansförsöket där målvakten var placerad långt ut från sin bur – denna gång kvarten in och via Hamano, vars försök var tillräckligt bra, frånsett att Enblom visade speluppfattning av VM-kaliber och hann tillbaka för att tippa till hörna. Minuten därpå hittade Hasund in med en boll mellan försvararna, förstås till påfyllande Jonna Andersson vars inlägg höll sedvanligt bra kvalitet – men då Engman nöp till direkt i bortre ytan fick hon för mycket fot under skottet.

Enblom sattes i ytterligare arbete ytterligare två minuter senare då Hammarby valde ett rakare anfall, igångsatt av Alice Carlsson. Janogy fick tag i Anderssons inlägg, men keepern kom ut snabbt och skar av hennes skottvinkel. Överspelad var hon däremot då Carlsson sköt i svallvågorna efter en hörna men då fanns nästa mittback, Maja Regnås Valčić, i vägen.

Man ska inte gödsla med adjektiven, men KIF-mittlåset svarade åtminstone för en närapå heroisk 92-minutare i afton. Med 24 minuter på uret samarbetade återigen Jonna och Vilde, den här gången med inlägg från den senare, och Madelen nickade bollen åter in förbi målvakten från bortanför bortre stolpen. Kovacs lyckades ta sig in framför Maika och avstyra – ett försvarsnummer i den högre skolan där ett sämre ingripande hade inneburit självmål eller straff.

KIF, då? De farliga omställningarna var lätträknade – och bokstavligen bara en. Då limmade Anna Tamminen landslagskompisen Heidi Kollanens skott, i en första av två dueller dem emellan. Desto närmre var det, återigen, med knappa tio minuter till vilan. Julia Roddar tog då fram bollen centralt och efter viss kalabalik kunde Hamano skjuta; publikens rop på hands var högljudda då Kovacs återigen räddade på mållinjen, men avståndet var inte astronomiskt samtidigt som armen hölls tätt mot kroppen.

Däremot kunde KIF inte längre stå emot i halvlekens näst sista minut. Kyra Cooney-Cross följde då upp en egen brytning vid mittlinjen med att kliva fram och ut mot höger. Därifrån kom en perfekt lyftning mot bortre stolpen, dit Janogy tagit sig, och efter en distinkt nick ner i närmsta burgaveln firade ”Madde” med alla och envar genom nätet och upp mot en regn-välfylld kortsida.

Peter Jonsson

Ett perfekt slut på en skaplig första halvlek, där ledningen kunde ha varit större med bättre skärpa. I andra halvlek var det också sisådär med fokuset, och inte minst bytte lagen chanser väl mycket, sett till att det var en uddamålsledning Hammarby hade att förvalta. 1-0 hängde på en oerhört skör tråd redan efter fyra minuter. Då tog sig Katariina Kosola fram i en alldeles för stor yta på sin högerkant och gjordes ner av Ökvist. Klar straff.

Men frågar man Tamminen, så var linan som vi dansar på kanske inte så hårt spänd ändå. Anna flinade genom hela Kollanens procedur, och då hon tog ett par sådana där hårda, snabba steg precis i slutet av ansatsen började man rentav känna att vi skulle få se hennes andra raka straffräddning – och visst gick hon åt rätt håll, med en näve som räckte för att göra hörna. Tamminen firade med lagkamraterna i två sekunder – sedan skrämde hon omgående fram deras allvarligaste miner, då hon pekade på fokuset för den defensiva fasta.

Inledningen var sisådär överlag. Och HIF fick inte bättre grepp om händelserna efter en kvart, då skiften på kanterna innebar att Ökvist och Engman ersattes av Smilla Holmberg och Thea Sørbo, men det hände åtminstone lite mer framåt än dittills i halvleken. 16-åriga Smilla svarade för två företagsamma aktioner på en halvminut, omgående efter att ha äntrat planen. Först via en egen räd på sin vänsterkant där inspelet fastnade på vägen – sedan genom ytterligare en boll in mot boxen som bröts med knappare marginal. Det luktade poäng och bidrag till ett 2-0-mål, men så blev alltså inte fallet.

Istället levde matchen hela vägen till domarens slutvissla. Lägen för ett avgörande fanns dock och med lite distans var det, även under dessa 45 minuter, närmre detta än en kvittering – särskilt om du frågar Tamminen förstås. Sørbo hade vässat upp inläggsskärpan och fick bland annat på en lyftning som Holmberg mötte med huvudet, utan att hinna fram för att rikta nicken. Cooney-Cross fick på en bra träff där Enblom återigen plockade fram ett okonventionellt sätt att rädda. Roddar nådde in till Hamano med ett vänsterinlägg där den fina nedtagningen dock följdes av ett skott rakt på burväktaren.

Sara Kanutte kom in och breddade ut till Sørbo, som vek in och tog eget skott, riktningsförändrat via back och reflexräddat av Enblom. Samtidigt räckte det inte med inspark och 30 sekunder kvar av tilläggstiden. Bajen hann bjuda på två långa, röda inkast – men någon direkt storm var det ändå inte som reds ut. I likhet med Holmberg var återigen inbytta Ellen Wangerheim (nu med 18 minuters spel helt enligt knätrappan) nyttig i att bromsa upp KIF-ansatser till snabba anfall, under slutskedet. Och i kraft av trepoängaren och krysset mellan KDFF och Häcken, så stärks nu den grönvita positionen i toppen inför de sista omgångarna innan världsmästerskapet.

Bildbyrån

Nu väntar bortamöten med Vittsjö och BP, innan det är dags att ta sig an Piteå i ett toppmöte som avslutar vårsäsongen, så här i högsommartider. Slut upp i Skåne och ta linje 19 till Johannelund, nu på söndag och den 3 juni – och köp biljett till den 7 juli på denna länk!

Foto överst: Peter Jonsson