Hammarbys trend till trots – de flesta höll tabelltrean AIK som klar favorit inför matchen. Och även om de svartgula var något mer intresserat av ett segermål mot slutet, så var drabbningen chansmässigt jämn. Arnór Smárason prickade stolpen för Bajen och Eero Markkanen brände ett jätteläge för AIK. Ögmundur Kristinsson höll sin tredje nolla i rad inför 30 843 när HIF tog halv revansch för överkörningen i juli.

För 0-3-mötet på Tele2 Arena fanns färskt i minne för supportrarna i båda lägren inför returen, även om det hänt mycket sedan dess – AIK har gått fortsatt starkt i Allsvenskan men åkt ur Europa League, medan Hammarby ju fått till ett ordentligt trendbrott och inte förlorat sedan detta möte den 24 juli, med endast ett insläppt mål på de fem allsvenska matcherna. Något rekordderby på publiksidan, som AIK flaggat för sedan biljetterna släpptes, var det dock inte alls fråga om. Med modesta 10 875 och 11 693 närvarande mot Falkenberg och Helsingborg, då svartgul vittring på guldstriden förelåg, är det också ganska långsökt att skylla dagens siffra på Bajen-supportrarnas uppslutning.

De båda lagen kom avstängnings- och nästintill skadefria till drabbningen. ”Gnaget” hade agerat med två meriterade nigerianska anfallsvärvningar, och Chinedu Obasi fick förtroendet på topp bredvid Eero Markkanen. Bajens uppställning var ganska defensivt lagd och såg mer ut som 4-5-1 än något annat, med Pa Dibba som spets framför Erik Israelsson och Kennedy Bakircioglu, medan Johan Persson skulle städa centralt.

Det var just Obasi som stod för det mesta framåt för AIK i en första halvlek som Bajen till största delen fick precis dit man ville. Disciplinerat och tillknäppt, med vissa undantag, det första bara 40 sekunder efter att röken skingrats och matchen sparkats igång – Obasi fläkte sig fram efter en snabb attack men utan att få träff på sitt näravslut. Oroväckande var det också att Persson för en gångs skull inte utdelade första tryckaren, utan istället själv blev liggande elva minuter in. Annars var matchens första fjärdedel avvaktande mer än något annat, och det var inte sistapassarna som fallerade… knappt de näst sista heller.

Just halvvägs till paus hettade det till, när Persson övertänt gjorde ner Nils-Eric Johansson högt uppe på offensiv planhalva och Arnór Smárason – lika onödigt men till synes oavsiktligt – sparkade bollen på den fallne AIK- kaptenen. Båda de grönvita fick gula kort och kort därpå höll hemmalaget dessutom på att få utdelning via en slumpartad situation. Daniel Sundgren drog i 28:e iväg ett misslyckat inlägg från sin högerflank och Ögmundur Kristinsson överrumplades sånär helt när bollen höll på att gå in i bortre gaveln – men fick den i ribban via fingertopparna. Hörnan blev resultatlös men i andravågen var Obasi två gånger om nära att hitta medspelare i sidled inne i boxen.

Det svartgula kommandot underströks när Joseph Aidoo hamnade i tidsnöd som siste man mot Stefan Ishizaki, och Markkanen; finländaren hade mycket väl kunnat vinna bollen med sjyssta medel om han tänkt till. Innan paus skapade Bajen en möjlighet med Drillo-mässigt primitiva medel – långboll från ”Ömmi” som varje gång siktade mot Philip Haglund till vänster, andrabollsvinst av Israelsson med snabb pass till Smárason – och vasst avslut tätt utanför. Just innan vilan uppstod drog domarteamet på sig den vrede från AIK-publiken som höll i sig fram till slutsignalen. Sammantaget överdriven men i stunden förståelig ilska – nog skulle Arnórs bensax på Ofori ha resulterat i ett andra gult.

Dittills var skillnaden mot förra mötet som natt och dag, men i andra fick Hammarby en svettig inledning med matchens första heta läge från nära håll, bara dryga minuten in. Försvaret fick inte undan bollen, och Markkanen kunde dra till från vänster och bara någon meter, men Kristinsson stod rätt och täckte till hörna med överarmen. Fem minuter in ville Ofori ha frispark i duell med Johan och drog åt sig bollen med handen när han stupat. Givet gult kort, och till på köpet ett frisparksläge åt en viss Kennedy. Väl långt från mål dock, och från 35 meter hade Patrik Carlgren behövt vara rejält felplacerad för att inte kunna boxa bort med nävarna.

En av få positiva AIK-erfarenheter från det kortlivade Europa League-spelet är en effektiv växelramsa, och en fortfarande segerviss hemmapublik dominerade stundtals ljudkulissen mot en numerärt extra underlägsen bortaklack. Pa Dibba sprang kopiöst på topp men i princip alltid för ensamt, men var samtidigt som den svartgula publiken pumpade på nära en avgörande insats. Efter Smárasons inspel från vänster i en omställning väggade han smart med Haglund, som fick fritt skottläge till vänster i straffområdet – men tvingades dra till med fel fot, och bollen hamnade högt över.

Markkanen vann med halvtimmen kvar sin enda nickduell mot betydligt kortare Aidoo, men fick inte mer utrymme än att nicken missriktades metern utanför. Dibba ersattes av Rômulo, och AIK tänkte sig ett offensivt dubbelbyte i 67:e, men minuterna då unge Alexander Isak och nye John Chibuike stod och väntade på att få kliva in blev ”Gnagets” farligaste framåt. Anton Salétros hittade Markkanen som än en gång drog till från vänster och nära håll, men tillräckligt trängd av Aidoo för en missriktad hård boll – som turligt nog studsade i ”Ömmis” famn via Boo Wiklander. I nästa AIK-anfall fick Amin Affane fin träff utifrån, men Kristinsson hann ner vid sin bortre stolpe. När AIK-bytena väl genomförts passade Smárason på att ladda distansbössan från höger och 30-talet meter – förbi en chanslös Carlgren, men högt i dennes bortre stolpe.

Bakircioglus lugn med bollen gav andrum emellanåt, men sista 20 var AIK-trycket ganska kompakt. En redan irriterad hemmapublik blev inte gladare av genomförandet när Sauli Väisänen ordnade ett praktläge för frispark, nedgjord av Israelsson – Ishizaki stod vid bollen men Markkanen drog till, lika misslyckat som cupstraffen men tvärtom; längs backen och rakt i muren. Alex ersatte Erik med kvarten kvar och under en kort stund blev det en injektion med större bollinnehav högt upp i banan, men främst fick man ägna sig åt att stå emot, massivt stödda av Bajen-supportrar som passade på att ta över showen när AIK-publiken blev allt mer resignerad. Smárason var också åter nära att avgöra när Carlgren fick sträcka ut i 88:e.

Mats Solheims sena hemåtbröstning kom efter en av norrmannens många närkampstriumfer, men när Isak kort därpå satte fart hängde han inte med. Det låga inspelet gick förbi Aidoo och Markkanen kom till synes perfekt till bollen, någon meter framför mål, men brände matchens tydligaste chans. Om vi inte räknar den redan omdiskuterade situationen i sista ordinarie minuten, då. Isak trycktes sjysst undan av Aidoo till vänster i straffområdet, men mittbacken fick svårare att täcka till inspark än han beräknat, och kastade sig över den spenslige anfallaren utanför planen. Svårbedömt – domarna valde att låta spelet gå och sedan varna duon, plus ”Nisse” för protester. Mer mäktade AIK inte med att få till och när matchen blåstes av var det till läktarljud av grönvit lättnad och skadeglädje respektive svartgul besvikelse och ilska.

Statistik, AIK-Hammarby 0-0:
Frisparkar för 11-10 (6-3)
Hörnor 8-3 (4-2)
Offsidelöpningar 3-3 (2-1)
Gula kort 4-4 (1-2)
Bollinnehav i procent 61-39 (57-43)
Avslut totalt 9-8 (4-2)
På mål 4-2 (2-0)
I virket 1-1 (1-0)
Publik 30 843

Nästa match dröjer till måndagen den 12 september klockan 19 – Örebro på hemmaplan. Redan nu har 18 317 biljett. Köp du med, här!

(Foto: Bildbyrån)