Hammarby föll med 0-2 inför 6514 på Guldfågeln Arena i Kalmar, i en medioker fotbollsmatch som såg ut att gå mot ett mållöst slutresultat, när två sena hemmamål blev avgörande. KFF var klart mindre dåligt än Bajen efter paus, så helt ologisk var ändå inte utgången.

Det grönvita glädjeämnet för kvällen var att Junior åter fanns med i matchspel, efter skadan den viktige mittfältaren ådrog sig i Örebro i mitten av augusti. Dessvärre var det ont om fler ljuspunkter för Bajens vidkommande, utöver att Marcus Degerlund återhämtat sig från hjärnskakningen senast. Junior tog plats i sin vanliga städroll bredvid Jeppe Andersen. Muamer Tanković, Jiloan Hamad och Arnór Smárason fanns närmast framför medan Sander Svendsen agerade spjutspets.

Redan i femte minuten missade Svendsen ett friläge han fick till skänks av Viktor Elm. Den slarviga passningen i backlinjen snappades upp och norrmannen satte av mot mål, men fick bollen lite för långt ifrån sig och kunde inte pillra den förbi Lucas Hägg-Johansson. Vad värre var, så brände Hammarby här sina skepp överhuvudtaget.

Sander hade ytterligare fem minuter in bud på straff när han tryckte sig emellan två KFF-backar och gick omkull, men nog sökte norrmannen situationen och en elvametersspark hade varit hårt dömd. Detsamma gällde i halvlekens slutminut, när Bjørn Paulsen fick Viktor Agardius näve i nyllet; klar frispark ute på planen men säkert socialt accepterat att fria.

Däremellan tog KFF över alltmer. Efter kombinationer till höger i 13:e sökte Emin Nouri sommarvärvade Erton Fejzullahu med ett inspel. Den förre DIF-anfallaren dock var metern ifrån att nå fram, men hemmalaget skapade fler möjligheter. Redan en dryg minut senare nåddes Fejzullahu av Agardius lyftning och försökte med en volley, men Johan Wiland var med och klarade. Två minuter till: ett frisparksläge för Romário (den äldre, med á) – som gick på kraft, och Wiland kunde inte hålla häxpipan, men slog själv returen till hörna.

Halvvägs mot paus var Hamad en lång Mikael Dyrestam-tå ifrån att friställa Svendsen, men halvtimmen in hamnade Wiland åter i fokus. Elm var uppe i en luftduell med armarna före och målvakten blev liggande, men reste sig – och fick en egen växelramsa som tack av de många tillresta supportrarna. Johan bjöd igen med en påpasslig utrusning när Stefan Larsson höll sig framme på Melker Hallbergs lyftning, och klarade också Fejzullahus vassaste läge, där avslutet inte blev särskilt bra.

I paus ersattes Andersen av Pa Dibba, som gjorde Svendsen sällskap på topp, medan Smárason klev ner bredvid Junior. Samtidigt kom nyss knallförkylde Jonathan Ring in för hemmalaget, och dessvärre blev Nanne Bergstrands inhoppare mer lyckosam än Jakob Michelsens. Bajen-anfallaren fick väldigt lite att försöka arbeta med, medan den Turkiet-hemvändande KFF:aren alltså punkterade tillställningen i slutminuterna.

Efter en, från båda lagens sida, mycket avvaktande inledning av andra akten resulterade ett snabbt och flackt Wiland-utkast åtminstone i att Tanković ordnade en kantfrispark som dock slogs för nära keepern. Kort därpå flaxade Elm återigen till med armarna, och det var knappast meningen att sänka Pa som också halkade till, men som i fallet Jonas Olsson är det knappast någon slump när blixten slår ner flera gånger på samma ställe. Samtidigt var Hammarby inte förtjänt av att få med sig något tillfällighetsdomslut i kväll.

Ring var med knappa halvtimmen kvar nära en första gång, när han lurade Mats Solheim, som dock tog sig tillbaka i situationen och redde upp den med Degerlunds hjälp. Strax därefter fick Nouri en rejäl snedträff, i matchens kanske allra hetaste skottläge. Vi höll sedan andan en kort stund när Marcus, som ju drabbades av en hjärnskakning senast, nickade ihop med inbytte Papa Diouf – men det var ingen fara på taket.

Med kvarten kvar uppstod en situation som vi hade garvat rått åt nu, om det inte gått helt åt pipsvängen strax därefter. Smárason täckte Hallbergs (den äldres) skott och fick ont, och hemmalaget var förstås i sin fulla rätt att fortsätta anfallet med den knappast livshotande skadade islänningen liggandes kvar. Desto mer provocerande var den bristande speluppfattningen hos Diouf, som avslutade långt utanför från distans, medan Arnór ohjälpligt upphävde varje form av offside.

Den annars fina gräsmattan på pippiarenan släppte mot slutet rejält på sina håll, och kvaliteten på spelet sjönk i samma takt som klockan tickade på, med naturliga 0-0 intill på tavlan. Men efter att det blivit för smånätt på offensiv planhalva, där Bajen befann sig väldigt sällan under halvleken, kunde KFF gå till det motangrepp där HIF-bekante Hallbergs inspel mot Diouf och Fejzullahu styrdes i eget nät av Solheim, vid bortre stolpen.

Hammarby mäktade inte med någon vidare kvitteringsforcering. 2-0 var nära redan innan det målet föll, som när Romário skaffade sig ett skottläge där bollen styrdes tätt utanför via Degerlund, och som när Diouf löpte sig fri men felaktigt vinkades av för offside. Ring kunde istället avgöra definitivt, när han skar in från höger och väl enkelt tilläts vinkla in bollen, välplacerat invid Wilands bortre stolprot.

Och nu hade det inte hjälpt, men symptomatisk för kvällen var situationen på tilläggstid, när Smárasons cross ämnad för sent inbytte Rebin Asaad nickades snålt till målvakten av Nouri. Dibba hann emellan, och en cyniskt sinnad forward hade ordnat straff här. Nu rann bollen ur vinkel, och det lilla som var kvar av matchen för Bajens del ut i sanden. Visst ”var” det en 0-0-match på sätt och vis, och visst var självmålet olyckligt, men samtidigt ljuger inte 12-3 i avslut.

Statistiken, KFF-HIF 2-0 (0-0):
Avslut totalt 13-3 (4-2)
På mål 6-2 (3-2)
I ram –
Hörnor 5-1 (2-1)
Frisparkar för 11-13 (7-7)
Offside 4-3 (2-2)
Gula kort 1-0 (0-0)
Röda kort –
% 58-42 (52-48)
Publik 6514

Ytterligare matchfakta finns här.

HIF får härnäst se upp mot Sirius, även det ett lag med flera bekantingar, som nog gärna ställer till det på Tele2 Arena kommande måndag. Här finns biljetterna.

Foto: Bildbyrån