HIF tog på torsdagskvällen sin tredje seger av fyra möjliga det senaste året mot AIK, och slog alltså åter ut solnaiterna ur Svenska Cupen. Straffar i kvartsfinalen kändes rimligt sett till hela matchen; Bajen var länge vassare och hade mycket väl kunnat avgöra strax före AIK-kvitteringen, men till sist var ”lotteriet” välkommet för de grönvita. Ögmundur Kristinsson klev fram som matchvinnare med sitt straffmål, men hjältarna var många denna kväll.

Till detta andra cupderby på raken var inramningen inte riktigt densamma som vid fjolårets gruppfinal, men det gällde främst sittplatspubliken, och när spelarna äntrade det nylagda gräset på Friends Arena var det med två välfyllda kortsidor. Där bjöd klackarna på rejäla tifoarrangemang, vars rökiga slutfas dock sinkade avspark med 31 minuter – inte optimalt, i synnerhet inte när vårgudinnorna bara orkade prestera någon enstaka plusgrad.

Även fast kvartsfinalen flyttades fram från förgående helg, hann derbyspecialisterna och köttfältarna Erik Israelsson och Johan Persson inte bli spelklara i tid. Därmed var det lägligt att Melker Hallberg åter var tillgänglig i truppen och att Philip Haglund senast krönte en fin insats med sitt 3-1-mål mot Djurgården; duon utgjorde det sittande mittfältet för dagen. I utgångspositionen som släpande anfallare klev Kennedy Bakircioglu in från start, flankerad av Arnór Smárason och Fredrik Torsteinbø.

Det tog de båda elvorna en stund att bi varma i kläderna. Matchinledningen präglades av ställningskrig, med ett optimistiskt distansskott av Smárason och en inläggsfrispark av Amin Affane som hade kunnat bli giftig om någon fått till en riktningsförändring, men enda grannlåten första kvarten stod Alex för – när han tunnlade högt pressande Denni Avdić på egen planhalva. Hans redan bevingade ”In derby, no play, just win” innebar alltså inte full avsaknad av fotbollsgodis.

Den grönvita publiken fick hålla andan igen kort därpå, när Ögmundur Kristinsson boxade undan Niclas Eliassons inlägg från vänster vilket gav Afffane möjligheten att försöka från straffområdesgränsen – men denne sköt utanför. I nästa AIK-anfall fick högerbacken Haukur Hauksson ett rätt så ostört inspelsläge, men Richard Magyar brytlyfte säkert bollen en bit över ribban. Affane letade sedan vänsterskott och drog till, med bra träff, och här var det nödvändigt för Ögmundur Kristinsson att hålla i då Avdić var först framme på den uteblivna returen.

Situationerna bidrog till att hemmalaget fick visst tryck på de grönvita, men Bajen tog färre och färre stressade beslut när man väl kunde gå till organiserade egna anfall, och snart kom också lägena framåt. Smárason grundlurade 300-matchjubilaren Nils-Eric Johansson ute till höger och samarbetade sig med överlappande landsmannen Birkir Már Sævarsson fram till ett avslutsläge – där han inte fick ordning på riktningen. I nästa attack var det Haglund som fick dra till från distans, metern över.

Fem minuter innan pausvilan var det utjämnat i hundraprocentiga målchanser när Torsteinbø försökte nicka tillbaka mot första krysset efter Smárasons fina inlägg från höger. Att komma rätt till bollen och få träff på den var en bra prestation, men norrmannen hade behövt ta sig upp ännu någon centimeter i luftrummet. Birkir hann också med att fånga upp en cross från Kennedy och slå inlägg mot Alex, som fanns på plats i boxen men inte fick träff på sitt avslut. När 0-1 väl kom var det med halvlekens sista spark, och ett riktigt tv-spelsmål. Torsteinbøs mycket välriktade diagonalcross möttes av Smárason med en klockren vänstervolleyträff, och bollen gick otagbart invid Patrik Carlgrens högerstolpe. Ett helt okej valt tillfälle för första målet i Hammarby-dressen…

I paus bytte AIK in Ebenezer Ofori och Ahmed Yasin, en duo som omgående satte sin prägel på det hela; Ofori med ett skott nästan direkt på avspark, Yasin med en vårdslös kapning av Smárason – och så Ofori igen, när han sänkte Torsteinbø med en armbåge som domaren missade. Tio minuter in var det två gånger om oerhört nära ett andra Bajen-mål, och båda gångerna var det Arnór som spelades fram av Fredrik. Först kom Kennedy bollförande i omställning och slog en smart passning till Torsteinbø, som ville förlänga ut till 0-1-skytten – passningen fastnade på en AIK-spelare, men gick vidare, och här blev han något överrumplad och fick snedträff, ur samma läge som vid målet. Därefter lurade Torsteinbø skjortan av Haukur Hauksson två gånger om och sopren nära mål mötte Smárason, men han fick för mycket fot under direktskottet.

Kort därefter, med halvtimmen kvar, bytte AIK in Eero Markkanen i samband med en offensiv frispark. Och det var som att den väldige finländarens styrka i luftrummet föranledde ett fokustapp – mittbacken Jos Hooiveld nådde högst och kunde vinkla in nicken, otagbart i Kristinssons första hörn. Kvitteringen kom i ett läge då Bajen fått de svartgula ur balans och också varit oerhört nära att utöka, och AIK gick under resten av matchen – inklusive de 30 förlängningsminuterna – för ett segermål som man aldrig fick dit.

Inte minst var kvicke Fredrik Brustad halv- eller helnära flera gånger om, och enda gången som Hammarby egentligen hotade innan de 90 var avverkade kom avslutet från snål vinkel där Stefan Batan inte kunde sätta Carlgren på något direkt prov. Bajen bytte in Måns Söderqvist och Imad Khalili men lyckades sällan ge dem möjligheten att skapa andrum för laget. Inför förlängningen lutade alltså det mesta mot att AIK, som både bildligen och bokstavligen var tyngre i centrallinjen, skulle avgöra.

Så blev det alltså inte, och överhuvudtaget var det ont om ordnat spel under de båda kvartarna, med rejäla krampkänningar på flera håll. Bajen hade det dock ordentligt jobbigt då det blev spel med tio man i slutet av den första, efter att Haglund blödde ymnigt från huvudet då han nickade ihop med Lars Sætra vid en offensiv hörna, men söderbröderna höll undan och med tröja 33 kunde en rejält bandagerad nummer 5 återgå i spel. Närmast att avgöra för HIF var Melker Hallberg, men särskilt nära var det inte att avslutet i omställningen gick in. Därmed väntade straffar.

Omgång 1: 2-1
Haglund stampade frenetiskt på straffpunkten och var till sist halvnöjd, men Carlgren benparerade, och Alex var snabbt framme för att trösta. Yasin sköt välplacerat och hårt vid Ögmundurs vänsterstolpe.

Omgång 2: 2-2
Målskyttarna från ordinarie tid tog vid. Smárason kvitterade säkert längs backen, till vänster om Carlgren. Hooiveld klev fram, ”Ömmi” gick rätt till höger och räddade via stolpen, och fick bollen tillbaka på sig.

Omgång 3: 3-3
Khalilis straff var stensäker och hög, utan chans för Carlgren vilket håll han än valt. Johansson lurade Kristinsson åt fel håll och vevade igång en klacksång som måljingel, och hemmapubliken lät lika säker på vinst som när den valde att skandera ”Hammarby kan inte vinna” just inför straffarna.

Omgång 4: 3-4
Markkanen var långt ifrån epitetet ”Eero the hero” i kväll – spekulationerna om var bollen egentligen landade efter det stenhårda skottet högt över mål lär fortgå hela natten. Alex visade sig lika iskall som Imad och valde att gå på kraft med ett högt skott… fast inte så högt, utan lagom.

Omgång 5: 3-5
Matchbollen tog Ögmundur själv hand om, och den slog han in med bravur innan han mitt i sitt eget segervrål stannade upp för att krama om kollegan Carlgren.

Hammarby firade förstås vilt med den grönvita supporterskara som man skämt bort med två prestigefyllda derbytriumfer på nio dagar. Härnäst väntar semifinal för Bajen – hemma mot BK Häcken, som slog ut Halmstads BK via 1-0 på Hisingen.

Matchfakta finns här.

(Foto: Bildbyrån)