Hammarby Fotboll

ANNONS

Bildspecial: Fotbollssäsongen 2016, del 2 – hösten

Av Redaktionen, Publicerat för 7 år sedan.

2017 är bara timmar bort, men innan 2016 riktigt är över fortsätter vi att titta på det som hänt under året. Här är andra delen i vår foto-sammanställning av fotbollssäsongen.

: 22 juni, HIF-Levadia 1-2: Under EM-uppehållet spelade Bajen två träningsmatcher. Den första, i Tyresö, slutade med 1-2-förlust mot estniskt motstånd. Svårbedömt som värdemätare – Levadia förberedde sig inför Europa League-kval, där man sedan hade problem med färöiska HB men föll på bortamål mot Slavia Prag. Hammarby bytte friskt i matchen och bland annat gjorde Marcus Degerlund sin A-debut. Målet: Erik Israelsson. (Peter Jonsson)

: 29 juni, HIF-Aalesund 4-1: Arnór Smárason kallades aldrig till Frankrike och fick följa EM-succén som reserv på hemmaplan. Under hösten var han dock tillbaka i Islands trupp, och lite spelade insatsen här kanske in. Arnór placerade dit 1-0, ordnade frisparken som Kennedy Bakircioglu knorrade in och satte straffen som innebar 3-0. Erik stod för 4-1-målet. (HTV)

: 7 juli, Häcken-HIF 4-2: Den allsvenska omstarten blev tung. Bajen kammade noll på Hisingen, trots tre (!) straffar, varav åtminstone en var billig. Smárason kvitterade i 32:a med en iskall Panenka-straff, men Häcken kunde återta ledningen direkt därpå, efter en andra grönvit försvarsmiss. Arnór ordnade nästa straff, men Alex brände den, och än en gång slog skytteligavinnaren John Owoeri till omgående efteråt. Rômulo sökte och fick straff i slutet, Kennedy reducerade, men hemmalaget kunde kontra in 4-2 på stopptid. (Bildbyrån)

: 17 juli, HIF-Falkenberg 3-3: FFF skulle snart bli helt avhängt i botten, men kom här närmast från 2-1 i Gävle, och skulle vid en seger bara ha tre poäng upp till Bajen. Hallänningarnas tre första avslut gick in, och till på köpet skadades Israelsson efter 15 sekunders spel. Ersättaren skulle dock bidra starkt till upphämtningen. Kennedys frispark i 45:e innebar 1-3, och i halvlekens sista sekund lobbade och returnickade Imad Khalili in 2-3. Ögmundur Kristinssons frilägesräddning tidigt efter paus höll Hammarby kvar i matchen, och med halvtimmen kvar fick Richard Magyar drömträff från 30 meter. Mer blev det inte – Imad hade ett jätteläge att helt flytta matchen från Hertzöga-mappen till papperskorgen, men nicken i 93:e smet över. (Bildbyrån)

: 24 juli, HIF-AIK 0-3: Hammarby blev i och med den här odiskutabla och blytunga länsderbytorsken kvar på kvalplatsen. Den långa stunder håglösa förlusten, och de tio insläppta målen på tre matcher efter omstarten, resulterade också i att Bajen framgent ställde upp försiktigare på planen. (Bildbyrån)

: 30 juli, Gefle-HIF 0-2: Hammarby på 14 poäng med 15 omgångar avverkade och återstående. Gefle sex pinnar bakom. En ynka grönvit seger på de elva senaste allsvenska matcherna – mot just Gefle. Inte undra på att högsommarmötet på Gavlevallen fick måste-stämpel. Då höll Bajen nollan – för första gången sedan 0-0 mot Syrianska i cupen, den 21 februari. David Boo Wiklander och Joseph Aidoo skulle bli ett beryktat mittlås efter sin första A-match ihop, och framåt blev Philip Haglund viktig i en ny position som bollmottagande vänsterytter. Här gjorde han ett tjusigt ledningsmål, och efter att han fixat den straff som Bakircioglu förvaltade var det avgjort redan halvtimmen in. (Bildbyrån)

: 7 augusti, HIF-Kalmar FF 2-1: Hammarby jagade undan det rödvita småländska spöket i första seriesegern sedan sommaren 2007, efter att Erik gjorts ner och Kennedy satt 1-0 på straff innan paus. Direkt i andra utjämnade KFF, men efter Johan Perssons fula men undersköna 2-1 kunde Bajen spela ut. Flertalet 3-1-lägen fanns, och på stopptid fixade Erik ännu en straff, som han dock själv brände. (Bildbyrån)

: 15 augusti, GIF Sundsvall-HIF 0-0: Lika bra att ta sig an nästa “bogey team” på en gång. 3-3, 1-0, 3-1 och och 3-0 hade “Giffarna” med sig från Bajens senaste besök på Norrporten. Den här gången höll de grönvita nollan, och fick istället gräma sig över Arnórs ribbträff, Josephs jättechans på nick och nye Pa Dibbas brända friläge. Pa var rejält i fokus, då han just återvänt till Hammarby från dagens motståndare. (Bildbyrån)

: 21 augusti, HIF-Göteborg 2-0: En av säsongens bästa insatser, där Bajen aldrig gav gästerna chansen att haka på i toppen. Rômulo och Alex hittade ett fint samarbete som skulle bära frukt senare; här blev det istället släkten som gäckade “Blåvitt” vid 1-0, när Philip stötte dit 1-0 mot sin gamla klubb. “AiBoo” fortsatte att övertyga och “Ömmi” höll åter tätt. Domarteamet missade att Scott Jamieson gjorde en Mikael Sandklef på mållinjen, och Kennedy punkterade istället tillställningen med 2-0 i 91:a – frisparken som röstades fram som Årets mål. (Therese Back)

: 24 augusti, Gamla Upsala-HIF 1-2: Division 2-gänget inte bara stretade emot, utan tog dessutom ledningen just innan paus, på en frispark som nog även Kennedy applåderade inombords. GUSK kroknade dock efter vilan – Israelssons nick till 1-1 och Khalilis inspel till Dibbas första A-mål i Bajen säkrade gruppspel i Svenska Cupen. (Therese Back)

: 28 augusti, AIK-HIF 0-0: Studenternas byttes mot Friends Arena, och nästa gulsvarta motståndar fodrade förstås en skarpare defensiv insats. Och det var med en taktisk triumf som Hammarby spelade bort rivalen från guldet, och tog halv revansch för storförlusten på hemmaplan. Aidoo höll stjärnskottet Alexander Isak både mållös och på mattan, “Ömmi” höll åter tätt, och Bajen var dessutom en Smárason-stolpträff ifrån segern. (Bildbyrån)

: 9 september, HIF-Örebro 1-1: Hammarby och Erik borde här ha fått straff just innan paus. Diskutabelt var det däremot att veva reprisen av första halvleks sista situation på storbild, men efter nerviga 45 var Bajen betjänt av att ha uppåt 23 000 extra mycket i ryggen. Joseph gjorde sitt första mål för klubben och det såg ut att bli revansch för vårmötet, men i 94:e förstörde en vän från förr festen. Nahir Besara var tillbaka i Sverige, men i ÖSK, och vinklade plågsamt vackert in 1-1. (Bildbyrån)

: 16 september, Jönköping-HIF 0-1: Ännu en nolla, sjunde raka seriematchen utan förlust och bara en poäng upp till övre halvan – det var facit efter segern på Stadsparksvallen. Fast spelmässigt var det inte mycket att glädjas över, för någon av de grönvita supporterskarorna. Det spelade mindre roll när den tillresta Bajen-klacken i 75:e bjöds på ett magiskt och avgörande volleymål signerat Kennedy, som bara trivdes bättre och bättre på den nya och mer tillbakadragna centrala positionen. (Bildbyrån)

: 22 september, HIF-Häcken 2-3: Precis som i Svenska Cupen bröts den förlustfria och rejält positiva trenden mot Peter Gerhardssons gäng från Hisingen, och även i denna hemmamatch skrevs förlustsiffrorna till 2-3. Ändå såg det, trots 0-1 i paus, ut att gå vägen – efter att Israelsson utnyttjat en målvaktstavla och Mats Solheim klivit fram med en direktträff i krysset från distans, som nog ingen bland de 19 111 på läktarna var beredd på. Andrabollarna blev Bajens fall vid 0-1 och 2-2, och 2-3 i slutminuterna Ögmundurs svagaste ingripande under säsongen. Betydligt mer en följd av Hammarbys kollektiva oförmåga att hantera Häckens offensiva bredd, än av Davids avstängning – men ändå en trist återkomst från start för Richard. (Bildbyrån)

: 26 september, Falkenberg-HIF 0-2: Hammarby gjorde jobbet och FFF var aldrig nära att gripa denna femtioelfte “sista chans”. Israelsson noterades för sitt tionde allsvenska mål 2016, och Dibba avgjorde tidigt i andra med sin första seriebalja i grönvit A-dress. Hemmalaget gav sig aldrig, men lyckades inte överlista Bajens EM-målvakt, som höll sin femte raka bortanolla. (Bildbyrån)

: 30 september, Helsingborg-HIF 0-1: Efter måndagskvällens seger väntade på torsdagsaftonen ännu en borta-uppgift på västkusten, mot ett annat desperat bottenlag. Den här trepoängaren kunde vi tacka Rômulo och Kristinsson för. Brassens nick i 83:e var påpasslig och islänningens jätteräddning i 99:e bragdmässig – inte minst då den långa tilläggstiden kom sig av att han just fått sys ihop på planen. Smolket? Aidoo skadades, även det på tilläggstid. (Bildbyrån)

: 17 oktober, HIF-Djurgården 4-2: Efter ett kortare landslagsuppehåll kom Bajen till höstderbyt med vind i seglen, då man revanscherat sig dubbelt efter Häcken-matchen. Typiskt den grönvita sfären då, att den övergripande känslan i supporterleden var “detta går åt pipsvängen”. Allt talade också för just det – blårändernas 0-2 halvtimmen in hade kunnat vara det dubbla. Då slog Rômulo omgående till. Vid pausställningen 2-2 – efter Arnórs kvittering och säsongens fighting face – kunde DIF aldrig “tänka 0-0” eller hämta sig. Rômulo spelades fram av Alex till ytterligare två distinkta avslut, en redan klassisk insats som belönades med priset för Årets prestation. Mathias Ranégies uppfriskande ärliga eftersnack om den lyckliga Bajen-sången gjorde inte kvällen mindre minnesvärd. Årets derbysiffror fastställdes här till förödmjukande 10-4. (Bildbyrån)

: 23 oktober, HIF-Elfsborg 2-4: Kontraktet var i praktiken säkrat och serieavslutningen blev, i likhet med den 2015, av det mindre sprudlande slaget. Tidiga 0-2 mot DIF är en sak; 0-3 ännu tidigare mot Elfsborg en helt annan. Bajen hade genomgående under säsongen svårt att få tag i utpräglat bollskickligt offensiva lag, allra tydligast blev det nog här. Pa kom in i paus och visade kyla direkt, 1-3, och Mats språngnickade in 2-3, men dessa baljor får den undanskymda plats i minnet som tunga förluster alltid ger. Samma sak med att HIF sammantaget var värt poäng – det hoppet och den minnesbilden raderade boråsarna ut, via en omställning i 92:a. (Bildbyrån)

: 26 oktober, Östersunds FK-HIF 2-0: I nollgradig temperatur var ÖFK betydligt hetare i det mesta. Lika surrealistisk som lasershowen som föregick avspark, var statistiken över bollinnehav i första halvlek – 83-17. Men precis som vid 1-1-vårmötet glömde i princip alla att både Smárason och Solheim hade hetare målchanser än någon tikitaka-jämte. Med det sagt vann ÖFK till sist fullt rättvist. Närmast att rädda poäng var Mats, som träffade stolpen i 87:e. Än en gång släppte Bajen sedan in ett punkterande mål sent in på tilläggstiden. (Bildbyrån)

: 30 oktober, HIF-Norrköping 1-1: Östgötarnas möjligheter att försvara SM-guldet var på förhand borta, då höstformen sviktat och Malmö FF säkrat titeln några dagar tidigare. Likväl kvalificerat motstånd, och att det blev poäng med mersmak för Bajen utgjorde ljuspunkten under serieavslutningen. Av olika anledningar saknades också flera ordinarie grönvita, men Sætra och Magyar såg till att avsluta hemmasäsongen med ett stabilt mittbacksspel. Arnór fortsatte på inslagen väg och stod för ett nytt distinkt mål fram till 1-0, första halvleks sista spark. IFK kunde kvittera i 78:e, när Hammarby inte hängde med i en spelvändning. En dramatisk men mållös slutkvart senare var det över. (Therese Back)

: 6 november, Malmö FF-HIF 3-0: “Di blåe” hade dukat för klang- och jubelföreställning med pokalutdelning och guldfirande, något som Hammarby inte förmådde att spoliera i Nanne Bergstrands sista match som grönvit huvudtränare. Isac Lidberg fick chansen från start bredvid Khalili där framme, men vare sig de eller den tidigt i andra ersättande brasseduon hittade rätt. Hedersamma förluster mot topplagen är vi ju lite trötta på sett över de senaste två säsongerna, fast trots Stefan Batans jättechans att ordna en ologisk men skön kvittering i 77:e hade en uddamålstorsk varit betydligt mer lättsmält än utfallet i slutminuterna. Där kunde Markus Rosenberg kontra in såväl 2-0 som 3-0. I händelse av en skräll hade Bajen nått övre halvan – facit blev istället ytterligare en elfteplacering. Nu vänds bladet till nästa kapitel i den grönvita historien. (Bildbyrån)