Loret Sadiku har landat och fick under fredagen lära känna sitt nya lag – med ett par välbekanta ansikten från förr. Hör honom berätta om känslan att vara i Hammarby, sin spelstil och vad han vill uppnå med tiden i Bajen.

Loret, äntligen på plats i Hammarby – hur känns det att vara här?
– Otroligt kul, otroligt spännande. Och väldigt tacksam för att komma hit.

Din första dag är slut här, dina lagkamrater har åkt norrut för att spela cupmatch. Du fick träffa dem i dag och göra din första träning, hur var det?
– Det var kul att träffa laget. Jag känner några sedan innan och det verkar vara ett riktigt härligt gäng. Motiverade killar som vill göra någonting riktigt bra.

Du körde lite vid sidan om. Hur är det med formen?
– Konditionsmässigt är det väl så där. Kroppen känns bra, det är väl flåset som jag behöver. Jag har inte spelat några matcher på ungefär tre månader. Tränat lite med laget där borta. Det är konditionsmässigt – jag har varit tillsammans med Perry i dag, han körde lite med mig.

Så hur känns kroppen nu?
– Den känns bra. Det är väl som sagt återhämtningen som jag måste ha koll på, eftersom jag behöver lite konditionsmässigt. Det är det som är viktigast i fotbollen.

Vad är det som har hållit dig från spel?
– Jag hade lite problem med hälen. I Turkiet funkar det lite annorlunda – har du en skavank så ska du inte klaga, du ska bara spela. Så jag hade den lilla skavanken, och sedan blev det bara värre och värre och värre. Jag spelade ungefär åtta matcher med den, sedan blev det lite värre och jag fick nog och sa nej.

Hur mår hälen i dag?
– Den mår bra. Jag känner inget av hälen hittills.

Du återvänder efter åtta år till svensk fotboll. Har flytten till Sverige sjunkit in ännu? Det är ett stort steg att komma tillbaka.
– Nej, inte riktigt ännu. Det var jobbigt att säga hej då till dem, jag har varit i samma klubb i fem och ett halvt år, så vissa personer var det svårt att säga hej då till. Men det är ett beslut som vi tog tillsammans, med familjen. Jag vill vinna något, och jag vill vinna med familjen.

Och hur kom det sig att det blev Hammarby för dig nu när du tog beslutet att återvända till svensk fotboll?
– Som jag sa, jag känner några av killarna sedan innan, de har snackat med mig. Och som jag sa vill jag vinna något. Hammarby har en väldigt spännande trupp som ser otroligt bra ut. Riktiga klasspelare. När det blir vet jag inte, men killarna ser verkligen motiverade ut att göra något bra.

Som du sa känner du några i laget, bland annat Abbe Khalili. Vilken klubb i ordningen är det som ni spelar ihop i?
– Värnamo, han kom dit på en utlåning, och sedan stack jag till Helsingborg, han stannade i Värnamo. Jag stack, han kom tillbaka till Helsingborg. Vi spelade ihop där. Vi åkte till Turkiet tillsammans, till Mersin. Sedan stack Abbe till en klubb som heter Gençlerbirliği, och jag till Kasimpaşa. Från Gençlerbirliği gick Abbe till Kasimpaşa, och efter det kom han till Hammarby, och nu följer jag med honom. Som person är han otrolig, jag dör för honom, men också som spelare. Det är samma sak där, att jag älskar att spela med honom. Han är en otroligt bra spelare.

Jag fick höra från Darijan att ni också känner varandra sedan tidigare.
– Ja, han kommer ju från grannkommunen där nere i Småland, han är från Gislaved och jag från Värnamo. Vi har haft våra dispyter när vi spelat inomhuscuper och sådant… Men vi har gemensamma kompisar som har fört oss samman, och nu dör vi för varandra. Han har också varit nere i Turkiet och hälsat på mig, och när jag varit i Stockholm har jag alltid hälsat på honom.

Du lämnar den turkiska fotbollen efter åtta år. Vad skulle du säga är den stora skillnaden mellan turkisk fotboll och svensk fotboll?
– Jag tror att den största skillnaden är att den individuella skickligheten är större i Turkiet. Men lagmässigt tror jag inte det förändrats mycket här. I Sverige är det mer att man behöver ett kompakt försvarsspel och så vidare. Jag tror väl det är den största skillnaden – i Turkiet är det mer Hawaii-fotboll, att du liksom får klara dig för dig själv, här är det mer du ska vara som ett lag.

Loret Sadiku minns vi från när du slog igenom för ungefär tio år sedan. Därefter har många inte haft jättebra koll på dig nere i Turkiet. Så, vad är det för typ av spelare som kommer till Hammarby?
– Jag är väl en spelare som vill göra mina medspelare bra. Jag vill göra det så enkelt för dem som möjligt. Om det till exempel handlar om att jag ska springa för dem, så springer jag för dem. Om man vill ha bollen på högerfoten så slår jag den på högerfoten. Jag gillar att göra mina medspelare bra, och att laget ska trivas.

Och vad har Martí sagt om hur han vill använda dig i Hammarbys spel?
– Mest som sexa, men också som mittback, för jag har spelat mittback särskilt här i Sverige. Jag tror han vet att jag kan spela på båda positionerna. Innan när jag var yngre så var det så att jag ville spela sexa, sexa! Mittfältare. Men jag har blivit äldre och klokare, så var laget än vill ha mig, så kommer jag att spela där.

Det är ju cupspel nu som sagt, och vi hoppas ju att få se dig på planen snart. Vet du när det kan bli aktuellt för dig att spela igen?
– Nej, egentligen inte, men jag ska försöka komma tillbaka så snabbt som möjligt. Träna dubbelpass varje dag. Och det är väl mest flåset, men jag brukar vara rätt så lättränad där.

Om en dryg månad är det dags för allsvensk premiär. Vad ser du framför dig, Hammarbys säsong 2022?
– Först och främst att ta en match i taget och vinna varje match. Att inte bli för lata, att inte flyga iväg. Att vinna varje match är det jag märker på spelarna att de är väldigt motiverade för. Men också att komma in inför publiken, som kan höja dig 20-30 procent extra. Det har jag inte riktigt haft i publiken. Jag har ju spelat mot topplagen där, men de har ju inte hejat på dig när du har spelat… Så det är väl det man saknat också, att en publik kan pusha dig till nya höjder.

Har dina vänner här i laget berättat vad det innebär att spela en hemmapremiär för Hammarby i Allsvenskan?
– Ja, jag känner till inramningen. När de marscherar till matchen, när Kennedy står i fronten. Jag känner till låten ”Just idag är jag stark”, och de har förklarat en del om det. Jag har ju sett klipp också från Youtube och så. Och jag har ju spelat mot Bajen också, så jag vet vad de är kapabla till… Det är klart det kommer att höja dig, 20-30 procent, och ta dig till nya höjder. Det kommer vara en otroligt skön känsla, det är det man har saknat i Turkiet.

Loret, då ser vi fram emot att se dig på planen snart. Varmt välkommen till Hammarby.
– Tack så jättemycket.

Tumnagel: hammarbyfotboll.se