Inför onsdagens årsmöte i Hammarby IF Fotbollförening möter vi valberedningens för ny- eller omval föreslagna styrelseledamöter. I vanlig ordning avslutas intervjuserien med den föreslagne ordföranden. Mattias Fri står till förfogande för omval ett års mandatperiod, det vill säga till årsmötet 2024.

Mattias, inför årsmötet gäller för din del omval för tredje gången, som ordförande i klubben. Hur ser du på det, till att börja med?
– Det är ju alltid en viktig dag i föreningens liv, årsmötet. Och för egen del så är det klart att det alltid är lite nervigt när det ska röstas. Men det känns ändå bra, jag hoppas att vi kan fortsätta att öka intresset för årsmötet. Jämfört med första gången när jag blev vald, där vi hade ett väldigt lågt deltagarantal, så tror jag att vi ökade med nästan 50 procent till nästa gång. Jag hoppas att vi kan få upp det ytterligare lite.

Det pågår ett arbete på Årsta med medlemsrekrytering och det har varit en fråga som varit relevant, diskuterad och uppe i några år; årsmötesdeltagandet. Hur har arbetet sett ut ur de aspekterna?
– Vi håller ju på med medlemsrekrytering löpande, men kring årsmötet handlar det mycket om att informera och skapa ett intresse, och det har vi försökt att jobba med fram till den 15 mars – att se till att alla medlemmar är medvetna om att det är årsmöte.

– Vi har också varit tvungna att kasta om lite i våra planer här, vi brukar ju alltid ha årsmötet på tisdagen i vecka elva i skolaulan vid Kanalplan, det hade vi planerat för i år också. Men sedan lyckades Hammarby Handboll ta sig till final i Svenska Cupen och hemmamatchen i dubbelmötet spelas just tisdagen i vecka, den 14. Därför har vi flyttat mötet till dagen efter, men då funkade det inte med lokalen så därför kommer vi att vara på Södra Teatern istället. Vi vill inte att det ska krocka med handbollsgrabbarnas cupfinal, dels ville många av oss gå dit och dels kan det ju bli en stor Bajenfest. Medlemmarna ska kunna gå på båda.

Hur låter det om du summerar det senaste årets arbete?
– Internt i organisationen har vi bytt en del befattningshavare under det senaste året. Vi har ju fått in en ny föreningschef i Ylva Andrén, och det känns jättebra, men det tog en ganska lång del av året med interimslösningar. Vi har fortsatt att bygga på organisationen en del. Tittar vi på föreningsbiten av verksamheten har vi haft stora, stora utmaningar i anläggningsfrågor på grund av att man har renoverat planer på Södermalm i början av året vilket ställde till det väldigt mycket för vår ungdomsverksamhet.

– Vi har också haft ett jätteframgångsrikt år på akademisidan. Alla våra akademier har gått framåt. Jag tror att vi, om jag minns rätt, hade 34 svenska landslagsspelare i Hammarbytröjan. 24 grabbar och tio tjejer, det har vi aldrig varit i närheten av tidigare och det tycker jag är häftigt.

Vill du börja med att prata om framgångarna eller utmaningarna som har funnits under året?
– Om vi börjar med framgångarna, så kan man väl konstatera att varken herrarna eller damerna inte har varit bättre än nu sedan 2003. Damerna förlorade cupsemin i förlängning och herrarna förlorade cupfinalen på straffar. Nära skjuter förvisso ingen hare, men det visar ändå lite grann på var vi befinner oss. Så det har varit positivt.

– Vi har också under året, både för tjejerna och för killarna, i större utsträckning börjat se spelare från de egna leden och från de egna områdena i våra representationslag. Det tycker jag är jätteroligt och jag tror det är viktigt för oss som klubb att vi faktiskt blir bättre på det. Det såg vi redan förra året och jag tror vi kommer att se det ännu mer i år.

– Om man tar den ekonomiska biten så har ju den också gått bra. Vi känner att vi har bra kontroll på ekonomin; vi bygger upp en ekonomisk bas för att kunna utveckla Hammarby på det sättet som vi vill, för det kräver resurser.

Utmaningarna som uppstått, då?
– Utmaningarna är väl, som alltid när man befinner sig i snabb utveckling, att vissa delar springer före andra och att vi inte riktigt hunnit med. Jag nämnde att vi hade en lång period utan föreningschef, det var en sak, vi har haft andra områden där sporten driver utvecklingen på ett sätt som kanske inte varit fallet tidigare i Hammarby och som gör att övriga delar i organisationen måste hänga med. Där har vi fått jobba och det jobbar vi med fortfarande.

Vilka spänningar kan uppstå i den dynamiken?
– Den sportsliga organisationen har ju vuxit och ökar sin professionalism hela tiden, och det gör ju att det kanske blir konflikter kring saker och ting som man inte haft förut. En konsekvens av att vi har blivit en bättre fotbollsklubb är också att vi får fler konflikter med omvärlden. Ingen har missat att vi hade lite turbulens kring herrtruppen i somras med spelare och agenter där det uppstod konfliktytor. I sådana situationer har vi ändå som klubb stått för vår position och visat omvärlden att vi vet vad vi vill, och vi gör som vi vill. Det är klubben som bestämmer.

Konkreta åtgärder under året, då. Om vi summerar vad som faktiskt gjorts.
– Ja, vi antog ju i början av förra året, alltså för tolv månader sedan lite drygt, en utvecklingsplan för vår marknadskommunikation. Den har rullats ut, steg för steg, och vi känner att vi blir bättre i det avseendet. Vi har också jobbat oerhört mycket med anläggningsfrågan under senaste året. Förhoppningen är att vi ska kunna presentera någonting vid årsmötet, som vi tror kan vara ett bra nästa steg för Hammarby. Vi har jobbat hårt med att utveckla vår talangplattform, som är grunden i vår breddverksamhet och vår akademi, men också vår samarbetsklubb HTFF. Bryggan från ungdom till A-lag, både för herr- och damlag, har vi lagt mycket resurser på.

Om vi tittar på vad du sa inför årsmötet 2022 och hur du vid dags dato hoppades kunna summera året, så sa du ”att det är ännu fler barn och ungdomar som spelar fotboll i Hammarby, att det är några av våra unga talanger som tagit ytterligare steg i sin utveckling och att våra representationslag varit framgångsrika”. Känner du att du kan summera året på det sättet?
– Den första punkten vet jag faktiskt inte om vi har lyckats med. Vi har ju haft problem med anläggningsfrågan och vi har ett kapacitetstak, där frågan om fler spelare hänger på om vi kan upprätthålla den kvalitet vi vill ha, och den vill vi inte tulla på. Jag tror vi har blivit fler, men är inte riktigt säker. Där är anläggningsfrågan helt klart den trånga sektorn.

– Och om fler unga spelare tagit kliv och visat på utveckling? Ja… från Williot Swedberg till tjogvis andra. Och som jag sade innan, har vi våra bästa allsvenska prestationer sedan 2003. Det är ändå 20 år sedan. Både herr och dam var nära cuptiteln. P19 blev skandinaviska mästare och svenska mästare medan P17 förlorade SM-finalen på straffar. F17 blev svenska mästare och där var det inte nära någon straffläggning. Det är väl ett bra svar på den frågan, plus de här 34 landslagsspelarna.

Det måste väl kännas skönt, ändå?
– Ja, det är väl en bra bas inför 2023.

Du nämner ju ungdomsfotbollen, men jag tänker att vi ändå kan fördjupa oss lite i den frågan eftersom du brann lite extra för den i föregående intervju för ett år sedan. Om vi avslutar med att fördjupa oss lite i den frågan; vad som hänt just i ungdomsleden?
– Tittar vi på bredden, så har vi anställt en sportchef till i Sanna Fix. I övrigt har mycket fokus inom breddfotbollen som sagt varit att lappa, laga och lägga scheman för att hantera anläggningsbristen och där har alla sportcheferna slitit och gjort ett fantastiskt jobb.

– På akademisidan kommer vi till nästa år att öka på resurserna lite grann. Vi kan se att våra konkurrenter satsar ännu mer än vad vi gör, och där ska man veta att det vi gör i dag, det kommer man inte att se resultat på i år; det kanske dröjer fem år. Så det är oerhört viktigt att vara långsiktig. Akademiernas framgångar i dag är resultatet av ett arbete som gjorts i många, många år.

Resten av intervjun med Mattias Fri inför årsmötet kan du lyssna på här.

Årsmötet 2023 hålls onsdagen den 15 mars klockan 18:30 (insläpp 17:00), på Södra Teatern, Mosebacke Torg 1 – 3, 116 46 Stockholm. 
Man kan köpa mat och dryck om man vill komma dit innan och äta.

Foto överst: Henric Wauge