I årets julkalender väljer spelare, ledare, folk i och runt klubben – och inte minst de fotografer vi samarbetar med – en favoritbild var från säsongen som gick. Julafton närmar sig och det har blivit dags för lucka 22 där Cathrine Dahlström minns ett särskilt övertidsmål i somras.

Foto: Henric Wauge

“Jag har valt bilden när jag gör mål mot Kvarnsveden! Det är svårt att beskriva ett sådant ögonblick, men bilden är ganska talande – total jäkla eufori!

Det var min första seriematch efter min långtidsskada. Under 2018/2019 hade jag kanske cyklat två Tour de France totalt och drömt om att få spela igen framför alla fantastiska fans, med mina lagkamrater och för klubben i mitt hjärta. Min comeback blev inte precis som jag hade föreställt mig. Jag inledde matchen från sidan och planen var nog inte att jag skulle spela egentligen. Efter att vi haft det mesta av både spel och chanser får vi en spelare utvisad drygt 40 minuter in, efter en situation som den notoriska målskytten Chawinga skapat lite på egen hand. Det var inte direkt vad vi hade planerat. Vi reder dock ut stormen till halvlek och jag får information att jag ska in.

Första känslan: HUR SPELAR MAN FOTBOLL?! Jag skulle även komma in som mittback, en position jag aldrig har spelat. Men, men, så var det alltså äntligen dags. Månader och åter månader av rehab har äntligen tagit mig dit jag vill. ÄNTLIGEN!

Tidigt i andra är nyss nämnda Chawinga framme och skarvar in ett av sina många mål och Kvarnsveden tar alltså ledningen… Väldigt tufft läge, men vi skulle göra allt i vår makt för att vända matchen, 10 mot 11. Vi gör det bra och vi pressar Kvarnsveden. Jag får flytta ut som winger. Målen kom dock inte. Vi hade fina lägen, stolpträff, men bollen ville inte in. Vi gjorde det sista bytet och nu var det bara att sätta allt vi hade framåt. Minuterna tickade över till 90+. Vi vinner bollen på högerkanten, spelar oss fram centralt innan bollen hamnar hos Fanny som slår ett överlångt inlägg från mittcirkeln. Lexi går upp, men missar bollen, och istället dimper den ner framför mig och det är bara att klippa till. Jag ser bollen gå in vid den bortre stolpen och det är TOTAL eufori, lättnad, utmattning, glädje, tårarna satt i halsen – you name it! Hade Hammarby IP haft ett tak hade det troligtvis lyft där och då. I den 93:e minuten gör vi 1-1 och jag är målskytt – så satans sjukt! Tack för att jag fick uppleva det här, ett minne jag bär med mig resten av livet.

Foto: Henric Wauge

Men nu till det viktigaste: WOW, vilket stöd vi har haft i år! Uppslutningen, stämningen, sången, engagemanget, ja allt har varit helt jävla otroligt. Om du inte varit där, se till att lösa det 2020. Jag LOVAR att du inte kommer ångra dig. Att jag har fått uppleva den här resan känns nästan overkligt. Vi har gått från ett folktomt Kanalplan till ett nästintill fullsatt Hammarby IP varje match. Jag önskar att jag kunde få spola tillbaka tiden och bara insupa den fantastiska atmosfären gång på gång på gång…

Foto: Jesper Zerman / Bildbyrån

Jag vill egentligen bara tacka alla från botten av mitt hjärta för den här säsongen och de här åren. Det smärtar att vi inte lyckades ta steget. Något stort är på gång och jag vet att vi snart är där vi hör hemma, i finrummet, och då är vi där för att stanna!

Tack som fan!”

Återupplev kvitteringen samt se hela sammandraget från hemmamötet med Kvarnsveden:

Vi kan inte annat än hålla med “Cattis” om att Hammarby IP ska fortsätta fyllas till bredden under 2020 – klicka här för att förlänga ditt säsongskort för nästa år! Saknade du detta under 2019 inleds nyförsäljningen den 17 januari.