I årets julkalender minns vi utländska influenser som påverkat Hammarby Fotboll. Vi lyfter fram 24 nationer vars spelare satt avtryck på olika sätt genom åren. I lucka 21 är det dags för Brasilien.

Få länder förknippas så starkt med fotboll som Brasilien. Med ett överflöd av fotbollsutövare har landet bidragit med mängder av storspelare, och än fler är de spelare med blandad framgång sökt lyckan utan för landets gränser. I Allsvenskan dök de första brasilianska spelarna upp i slutet av 90-talet, för att allt vanligare inslag i svensk fotboll i början av 00-talet.

Genom åren har åtta brassar skaffat sig allsvenska meriter i Hammarby, några av dem blygsamma sådana, medan andra varit betydligt mer framträdande. Elvis da Silva – som var förste brasse i Hammarby – gjorde tillsammans med Marinho, och senare Rafael Magalhaes och Claudio da Silva, gjorde inga större avtryck i grönvitt.

Det gjorde däremot Dede Anderson, antingen på plan eller genom att lysa med sin frånvaro från densamma. Anderson skrev på sent inpå säsongsstart 2003 efter att ha spelat till sig ett kontrakt på det allsvenska genrepet på Söderstadion. Den då provspelande Anderson hoppade in efter paus och tre minuter in i andra halvlek lobbade in segermålet mot genrepsmotståndare Stabaek. Fortsättningen i Hammarby kantades av skadestrul och… strul i allmänhet, men han var med och jagade det omtalade Råsundaspöket på flykten och hann med åtta mål på endast 13 matcher under 2003. Året efter lämnade han för Kalmar FF och fortsatte hålla ett högt målsnitt, men visade också upp en tempramentsfull sida och hade en egen syn på när säsongen var över och när den startade.

På sommaren 2005 gjorde Hammarby av sina dittills mest profilerade värvningar i Paulinho Guara. Anfallaren hade gjort sig ett namn i Örgryte IS där hade spelat två och en halv säsong tillsammans med  landsmannen Afonso Alves, och det skulle visa sig att han klarade sig alldeles utmärkt utan sin anfallspartner. Visserligen gick hans första höst småtrögt, men året därpå blev han lagets främste målskytt. 2007 lämnade han Hammarby efter halva säsongen för spel i koreanska Busan I’Park, men skulle återvända tre och ett halvt år senare. Då var klubben som djupast inne i Superettanmisären, och förväntningarna blev högt ställda. De infriades dessvärre inte. Det blev en mycket tuff säsong för Hammarby och Paulinho noterades för endast tre mål. Efterföljande år drog han vidare, till portugisiska Baval och ett halvår senare återvände han till Brasilien. Hans sista säsong som fotbollsspelare gjorde han i en av landets regionalserier i klubben Coruripe 2015.

När Hammarby rustade för sin andra säsong i allsvenskan, efter att till slut ha tagit sig ur nämnda Superettanmisär, plockade Nanne Bergstrand in två brasilianare för att stärka Bajens offensiv. Lagom till försäsongsstarten anslöt Alex, och ett par månader senare Rômulo. Alex gjorde mål i tävlingsdebuten i Svenska Cupen och fortsatte med en stark säsongsinledning, bland annat med två kassar i vårderbyt mot Djurgården. När det i vanlig ordning åter blev seger över Djurgården på hösten var Alex också dubbelt involverad i målproduktionen, men denna gång i rollen som framspelare – till Rômulo. Det är också just som Djurgårdens överman Rômulo kommer att bli ihågkommen i Bajenland. I just nämnda derby var Rômulo den stora hjälten när han stod för tre av fyra kassar när Bajen vände 0-2-underläge till 4-2-seger.

På våren blev det – i det närmaste – favorit i repris när den hårfagre brassen stod för två baljor när Hammarby ännu en gång vände underläge mot Djurgården till en 3-1-seger.

Alex fanns vid det laget inte kvar i Bajen, och Romulô tackade som bekant för sig efter årets säsong. Alex återfinns i dag i Celaya i mexikanska andraligan, medan Rômulo ännu inte gjort klar med ny klubb.

Brasilianskt blir det dock i Hammarby även nästa säsong – så sent som på onsdagen skrev vänsterbacken Neto Borges på för Bajen. Mer om honom läser du här.