IFK Göteborg är ett av två ännu obesegrade lag i serien. Men det var på håret i Östersund senast, och mer noterbart är att ”Blåvitt” inte förlorat hemma i Allsvenskan sedan den 12 april 2015 – 29 raka utan göteborgsk torsk (hemmamatchen mot Malmö FF i fjol avgjordes ju på skrivbordet). Här får du koll på motståndet inför kvällens klassikermöte på Gamla Ullevi.

Ursprunget till Göteborgskamraterna finns i Annedal, en arbetarstadsdel belägen just intill välmående Örgryte. IFK Norrköping inspirerade till bildandet 1904, och den nya kamratföreningen bekymrade knappast ÖIS nämnvärt inledningsvis. De rödblå dominerade svensk fotboll fullkomligt; elva SM-titlar mellan 1896 och 1913, och lagens första möte tog Örgryte hem med 8-0. Men tiderna förändrades snabbt – redan året därpå stod IFK som vinnare efter att ha besegrat kamraterna från Uppsala i finalen, och 1910 när man börjat lira i blåvitrandig tröja erövrades nästa guld efter 3-0 mot Djurgården i titelmatchen. Erik Börjesson gjorde alla tre baljorna, och sonen Reino som deltog i hemma-VM 1958 blev också en profil i ”Blåvitt”.

Däremellan fanns IFK med i Allsvenskans första upplaga 1924/25. Guldstriden blev en göteborgsk uppgörelse där GAIS blev seriesegrare, före IFK och ÖIS (ett illa förberett Hammarby blev den gången jumbo). ”Blåvitt” tog hem sitt första allsvenska guld 1942 efter en ny toppstrid med GAIS. Visserligen vann man även seriepokalen VM-året 1958, då klubben nyligen börjat kallas ”Änglarna”, och desto mer överraskande 1969. Men den sistnämnda titeln följdes av en minst lika skrällbetonad degradering, och IFK blev kvar i andradivisionen fram till 1976.

De verkliga glansdagarna var förstås 1980-talet. När det klassiska SM-finalmötet med Bajen slutade i bortavändning till IFK-seger, var man också regerande Uefacupmästare efter finalvinst mot Hamburg. Aldrig tidigare hade en svensk klubb kammat hem en Europacuptitel, och efter att man fortsatt hållit sig på den inhemska tronen med ytterligare två guld på raken var det också snubblande nära en ännu ädlare kontinental valör 1986. Barcelona besegrades med 3-0 på hemmaplan, men i mästarcupens semiretur på bortaplan vände katalanerna för att sedan ta hem straffläggningen. IFK vann istället åter Uefacupen 1987 – finaltriumf mot Dundee United låter kanske inte så glamouröst, men i kvartsfinalen hade man betvingat Inter.

SM-semifinalförlusten mot Djurgården 1988 hade kunnat innebära slutet på storhetstiden. Många av stjärnorna hade lämnat eller lagt dojorna på hyllan, men efter en framgångsrik generationsväxling kammade IFK hem SM-tecknet såväl 1990 som 1991. ”Änglarna” tycktes i slutet av 1990-talet omöjliga att rubba – fyra raka guld, förstaplats i Champions League-gruppen före Barcelona och Manchester United 1994, och sju spelare med i Sveriges VM-bronstrupp samma år. Men efter att ha fått ge vika mot Halmstad i kampen om guldet 1997 väntade några kärva säsonger – och 2002 var nedflyttningen rent av nära. Många grönvita grämer sig än i dag över de regerande mästarnas 0-1-förlust på Söderstadion i näst sista omgången, och andra grönvita över att Västra Frölunda inte lyckades betvinga storebror i kvalet.

Till 100-årsjubileet 2004 spände IFK musklerna gentemot MFF och värvade Peter Ijeh, men värvningen fläckades av skattefiffel och istället var det egna löften som Marcus Berg, Oscar Wendt och Pontus Wernbloom som låg bakom klubbens SM-guld 2007, det första på elva år. ”Blåvitt” blev sjua tre gånger på raken 2010-12, men har sedan senaste guldet annars klarat en medaljplats varje säsong. Såväl 2014 som 2015 blev IFK tvåa, men i fjol fick man nöja sig med en fjärdeplacering (och brons; en lite udda svensk pallplats), en bra bit bakom AIK och Norrköping, och 16 pinnar efter segrande MFF.

De blåvita spelartappen har sedan dess inte varit alltför omfattande numerärt, men desto mer kännbar emotionellt. John Alvbåge, förstekeeper de senaste fem åren, har lånats ut med förlängningsoption till den nya MLS-klubben Minnesota. Omåttligt populäre isländske försvararen Hjálmar Jónsson är kvar i klubben han representerade som spelare i 15 (!) säsonger, men nu är 36-åringen U19-tränare. Och 34-årige högerbacken Adam Johansson lämnade, efter elva år i ”Blåvitt”. På mitten har man tappat Jakob Ankersen till belgiska Zulte Waregem och släppt Tom Pettersson till Östersunds FK, medan vänsterbacken Billy Nordström lånats till Varberg och ghananske yttern Prosper Kasim ska få A-lagsrutin i Norrby.

Den flyktade defensiva trion har förstås inte varit lika tongivande som förr på sistone, men nog lär David Boo Wiklanders ledaregenskaper bli viktiga i år. Mellan stolparna har Pontus Dahlberg, som blev myndig tidigare i år och flyttades upp från U19-laget, tagit plats. Mix Diskerud kommer inte, som det låter på namnet, att hålla till på Åbytravet under sin vistelse i Göteborg – detta är istället en amerikansk landslagsmittfältare med norska rötter som lånats från New York City. På mitten har man även fått in ivorianske Abdul Razak från AFC United och lånat norske 20-åringen Henrik Bjørdal som haft svårt att få speltid i Brighton, samt värvat tillbaka Sebastian Ohlsson från ÖIS. Slutligen har köpoptionen på isländske Elias Már Omarsson utnyttjats, efter anfallarens goda höstskörd.

Svenska Cupens grupp 3 var fylld av besynnerligheter. Ängelholm lämnade återbud varpå Ljungskile fick platsen, då man ansågs vara mest kvalificerat efter sin strafförlust i Kristianstad, och Arameisk-Syrianska blev blåsta på sin cupfesten mot IFK då bokade reservarenan Grimsta IP ansågs vara otillräckligt färdigrestaurerad. Trots tre hemmamatcher var ”Blåvitt” snubblande nära att slås ut, men Sirius fick ge sig, även om man sent hämtade upp till 2-2. IFK slogs därefter ut av Norrköping; 1-2 på stora Nya Ullevi.

Där spelades även Allsvenskans premiärmatch, mot MFF, inför 32 129. IFK tog tidigt ledningen genom Mikael Boman, men de himmelsblå utjämnade innan paus, i ett intensivt prestigemöte som slutade 1-1. Sirius hemmapremiär spelades på en bedrövlig gräsmatta, men Göteborg vann välförtjänt; 2-0 efter mål i andra halvlek av Diskerud och Boman. 1-1 har annars varit melodin hittills. Tobias Hysén ordnade ledningsmålet mot AFC Eskilstuna, men Mohamed Buya Turay utnyttjade försvarsslarv kort därpå, och det räckte mot ett ineffektivt IFK. Senast, borta mot cupmästarna ÖFK, blev tilläggstiden Allsvenskans mest dramatiska minuter hittills. Göteborg låg under och Emil Salomonssons räddning vid annars öppet mål när jämtarna hade ett fyra mot en-läge såg mest ut att rädda äran, men Bjørdal gjordes ner direkt därpå – straffen tog Salomonsson hand om.

Till kvällens match mot Hammarby saknar ”Blåvitt” två spelare som båda har strul med baksidan av låret; danske mittfältaren Mads Albæk och australiensiske ytterbacken Scott Jamieson. I övrigt är man ordinarie. ”Vi har en tuff uppgift att se fram emot ”, säger poängräddaren från senast till IFK-hemsidan, där du även hittar matchtruppen.

Foto: Bildbyrån