På lördagen tar Kalmar FF emot Hammarby i en match som smålänningarna, något försmått, sedan fjolåret lanserar som ett derby. Hemvändande Erik Israelsson ställs mot Marcus Antonsson, där båda har chansen att göra sjätte seriemålet. Här lär du känna KFF närmre inför eftermiddagens möte på Guldfågeln Arena.

Kalmar Fotbollsförening heter ju lördagens motståndarklubb, men det var först efter många och långa turer mellan 1910 och 1927 som KFF tog form. Vid det ursprungliga bildandet nekades föreningen medlemskap i Riksidrottsförbundet då det redan fanns ett IK Göta – i Karlstad. Lagets center Einar Delborn kläckte då istället IF Gothia, efter ett fartyg i Kalmars hamn.

När kommunen färdigställt Fredriksskans IP 1918 var ett motkrav att föreningarna blev färre. IFK Kalmar slogs ihop med IF Gothia till Kalmar Idrottssällskap. Efter ytterligare ett decennium försvann, efter Gothia, också KIS. Bakgrunden var att IFK Oskarshamn vunnit Sydöstra serien och flyttats upp till andraligan, men tvingades tacka nej då man inte hade råd med de längre resorna. Erbjudandet gick vidare till tvåan KIS, men eftersom trean Kalmar AIK nästan var lika vassa ville många slå dem samman. Efter segdragna möten gick KAIK med på att släppa sina vassaste lirare, men bara om KIS upphörde och ersattes av en ny förening. Därmed kom Kalmar FF till.

KFF pendlade ofta mellan tvåan och trean, men 1949 tog man sig för första gången upp i Allsvenskan och blev kvar i fem år. Nästa visit dröjde till 1976, men redan året därpå erövrades första medaljen via en tredjeplats. 1981 stod KFF som segrare i Svenska Cupen, men i seriespelet gick det knackigt – och året därpå blev det degradering efter kvalförlust mot Gefle IF. Samtidigt gjorde KAIK ett starkt 1980-tal – och lagen tog 1983 varsin derbyseger inför över 10 000. KFF uppträdde svajigare; bästa exemplet är det märkliga året 1987 som började med ännu en cuptitel och slutade i en nedflyttning till tredjeligan… som blev klar dagarna innan Sporting Lissabon hemmabesegrades i Cupvinnarcupen.

Rivaliteten med KAIK har förstås tappat i relevans då det i dag skiljer några divisioner, men känslorna lever kvar. När klubbarna möttes i en träningsmatch för några år sedan valde många röda supportrar att stanna hemma då den symboliska entrépengen skulle tillfalla den blå antagonisten. Säkert är prestigen också en delförklaring till de ofta modesta allsvenska KFF-publiksiffrorna… även om Kalmar AIK-smeknamnet ”Folkets lag” inte riktigt har bäring för närvarande.

Kanske saknas derbynerven. Sedan 2014, när guldtränaren Nanne Bergstrand hamnade på Söder och flera spelare följde efter, har KFF bjudit på större underhållning i de virtuella pikarna inför mötena med Hammarby än vad man mäktat med på planen. Fjärdeplatsen 2013 har följts av placeringarna 11 och 13 under Hans Eklund respektive Peter Swärdh, och fjolårets facit är detsamma som nuläget.

Det har heller inte hänt så värst mycket i truppen sedan fjolåret, utom i mittlåset. Där lämnade Ludvig Öhman för japanska Nagoya Grampus, och Marcus Nilsson för Fleetwood Town i engelska League One. Ihop med bastante Marko Biskupovic, från Universidad Católica i hemlandet Chile, har GAIS-nyförvärvet Sebastian Starke Hedlund kamperat hittills i år – men enligt lokalpressen  kommer Viktor Elm att påbörja sin inskolning som mittback mot Bajen. Framåt har KFF fått in Lumala Abdu, ugandiern som började lira klubbfotboll förrförra våren, och Pär Ericsson som återvänt från lån i Örebro.

KFF inledde med Smålandsderby mot ”J-Södra”, en match där gästerna var hungrigare än de rödvita och vann med 1-0 inför fina 10 177 på Guldfågeln Arena. Borta mot mästarna Norrköping var KFF chanslöst; 1-4 efter det första men långt ifrån sista Marcus Antonsson-målet för året. Höjdpunkten hittills är given – första halvleken mot Elfsborg. Senegalesiske anfallaren Papa Diouf, som gör sin femte KFF-säsong, satte både 1-0 och 2-0 innan 17-åriga mittfältslöftet Carl Johansson utökade. Det räckte, även om boråsarna reducerade två gånger om i andra. Därefter tog KFF, efter tidigt ledningsmål av Tobias Eriksson, en stark bortapinne mot IFK Göteborg – trots att Biskupovic fick sin andra varning kort efter paus, när han orsakade straffen som blev keepern Ole Söderberg övermäktig.

I femte omgången tog KFF emot Helsingborg, och det hjälpte inte att både Antonsson och Eriksson stod för rödvita ledningsmål. Skåningarna utjämnade båda gångerna, och i andra halvlek avgjorde en viss Linus Hallenius. Borta mot GIF Sundsvall gjorde kalmariterna betydligt bättre ifrån sig, men trots chansövertag fick man nöja sig med 1-1, då Antonsson utjämnade via ett riktigt målskyttsmål. Ändå var publiksiffran nere på 4 408 när Örebro gästade, men de som dök upp fick glädjas åt en trepoängare – där Antonsson blev tvåmålsskytt och avgjorde sent. Diouf nätade också, och forwardsduon har haft en produktiv vårsäsong hittills, medan det sett skakigare ut bakåt. Senast var det däremot målsnålt i båda riktningarna – men ett baklängesmål i matchinledningen gav förlust i Östersund.

Liksom söderbröderna har KFF en brasseduo, Ismael och Romario, och man förlitar sig till stor del på duon när det gäller kreativitet på mitten. Och precis som ÖSK inför Bajens nesliga senaste match, har KFF-hemmamatcherna alltså varit målrika med undantag för premiären: 3-2, 2-3 och 3-2. Tillknäppt bör det alltså inte bli här heller, även om Hammarby-försvaret slipper tampas med Diouf, som åkte på en ljumskskada mot Örebro. Mittfältstalangen Filip Sachpekidis saknas också i hemmalaget, liksom Rasmus Elm som dras med halsfluss. Däremot har Antonsson lämnat sent klartecken för spel, efter att ha tvingats till byte uppe i Jämtland med en lårkänning, och Swärd är åter på tränarbänken efter sitt utbrott mot ÖSK.

Läs också: Inför: Kalmar FF – Hammarby IF (från kalmarff.se)

(Foto: Bildbyrån)