Efter 129 tävlingsmatcher och 34 mål för Hammarby IF är det färdigspelat för Olga Ekblom. Kaptenen och kulturbäraren fattade nyligen beslutet, som grundar sig i brist på motivation. – Jag vet att jag presterar som bäst när jag känner lust och den har mattats. Som min mamma sa har var sak sin tid, och så känns det verkligen, säger Ekblom.

Du har ett besked till oss, om att det efter 129 tävlingsmatcher och 34 mål är färdigspelat i Hammarby. Hur har tankarna gått efter säsongsslutet?
– Ja, det stämmer… Jag har funderar ganska mycket under och efter säsongen om jag orkar fortsätta satsa och om motivationen finns där. Jag har alltid prioriterat fotbollen främst, och då har annat fått stå tillbaka. Nu har jag kommit till ett läge där jag känner att jag vill prioritera det där andra. Motivationen saknas därför också, för att lägga ner den tid som krävs för att ta klivet tillbaka till Allsvenskan. Men Bajen och fotbollen kommer alltid vara en stor del av mitt liv och jag ser fram emot att hänga tillsammans med alla på Hammarby IP framöver!

När den här sortens beslut väl fattats brukar det, trots allt, kännas som en lättnad.
– Ja, det känns skönt och rätt. Det jobbigaste känslan är att jag känner att jag sviker laget, klubben och supportrar. Men det handlar ju om mig och min motivation. Gör jag det enbart för andra, vilket i och för sig kanske skulle vara ädelt, så tror jag ändå inte att det skulle bli bra. Jag vet att jag presterar som bäst när jag känner lust och den har mattats, vilket gör att motivationen inte finns där. Som min mamma sa har var sak sin tid. Och så känns det verkligen.

Kommer du att lira vidare i någon annan klubb, där det kanske inte fodras samma engagemang och satsning?
– Inte som det ser ut just nu. Det känns skönt att enbart kunna träna exakt det som jag vill. Men jag har spelat fotboll så länge och har tyckt att det har varit otroligt roligt, så det är inte omöjligt att jag kör med något lag i en lägre division bara för skojs skull! Får väl ta på mig någon gammal matchtröja under så jag ändå får ha de rätta färgerna på mig, haha.

Hur ser du på Bajens utveckling under din tid i klubben, och på framtiden på Hammarby IP?
– Det har hänt väldigt mycket i Bajen sen jag kom tillbaka 2013. Vi har fått mycket större utrymme, både i media i allmänhet men också inom Hammarbys supporterföreningar. Publikutvecklingen har varit kul att få vara en del av. Där har ju ombyggnationen av Hammarby IP och gästspelet på Zinken varit viktigt. Det var inte superlockade att gå ner på gamla “Kanalplan” och stå i snålblåst och regn i oktober när det inte fanns tak, kan jag tänka mig.

– Det är mycket som har blivit bättre runt omkring med åren. Att bli en del av Hammarby Fotboll var viktigt ur den aspekten. Jag är glad att jag fick uppleva det i något år, i alla fall. Att ha en organisation med anställda bakom sig ger en oerhörd trygghet som inte bör tas för given. Det finns så många som har jobbat oerhört hårt och ihärdigt för att vi ska få spela fotboll och att det ska gå bra för Hammarby, så jag vågar inte börja nämna några namn. Jag vill ju inte missa någon, plus att folk ska orka läsa igenom detta också…

– Men det engagemanget som jag har fått vara en del av är något jag kommer ta med mig resten av livet. Där är jag helt övertygad om att Hammarby är något speciellt. Jag tror framtiden är ljus för Hammarby. Det finns många i klubben och runt omkring som vill lyfta laget till nya höjder. Jag kommer att göra vad jag kan från läktarplats, för att föra tillbaka laget tillbaka. Det är jäkligt kul att gå upp i Allsvenskan!

Vad bär du framför allt med dig från din tid i Bajen?
– Jag har så många minnen från de här åren. Svårt att bara ta ut några stycken… Men såklart så är ju de två återtågen till Allsvenskan i topp. Två lite olika sätt, men oerhört skönt båda gångerna. Vinsten mot Rosengård 2017 är också ett bra minne, eftersom det var sån skräll.

– Första matchen när vi var tillbaka på Hammarby IP var mäktigt. Verkligen det perfekta sättet att komma hem igen. Jag fick göra mål i premiären på Nya Söderstadion 2015 också, det var skoj! Som sagt, finns många minnen att ta med sig. Alla spelare jag spelat med och mot, alla jag har lärt känna. Fotbollen har verkligen lärt mig mycket och jag är otroligt tacksam för den tid jag har fått vara med!

Till sist – stort tack för allt du gjort för Bajen, och stort lycka till med det du tar dig för framöver!
– Tack. Trots att det känns rätt, så är det vemodigt att säga hej då till något som har varit en så stor del av ens liv så länge. Det känns konstigt att aldrig få ta på sig Bajentröja igen, aldrig få leda laget ut till “Just idag är jag stark” igen och aldrig få tacka publiken efter en vinst igen.

– Det är alla människor kring fotbollen som skapar minnen och som gör fotboll till vad den är. Så, stort tack till er alla för att ni har varit med och skapat alla minnen. Alla spelare, ledare, materialare, allt annat folk kring laget, matcherna och klubben. Alla supportrar, familj och vänner. Tack för allt!

Foto: Peter Jonsson