ANNONS
Av Mattias Jansson, Publicerat för 8 år sedan.
Hammarby föll med 0-2 i onsdagskvällens bortamatch mot Östersunds FK, en tillställning på nollgradiga Jämtkraft Arena som inleddes med en surrealistisk rejvfest och slutade i moll, då hemmalaget till sist lyckades dyrka upp ett sargat men länge kompakt grönvitt försvar. Vid det laget hade Mats Solheim haft matchens vassaste läge, men Bajen kunde inte svara under slutkvarten.
Hammarby ställde, till bortamatchen mot ÖFK, upp med en tillbakadragen 5-3-1-1-uppställning där Mats Solheim, Joseph Aidoo och Lars Sætra flankerades av Stefan Batan och Birkir Már Sævarsson. Längst fram skulle Pa Dibba försöka fortsätta på den inslagna vägen efter målinhoppet mot Elfsborg, medan Arnór Smárason var tillbaka på högerkanten och Erik Israelsson fortsatte till vänster, och centralt framför Kennedy Bakircioglu fick Fredrik Torsteinbø fortsätta som släpande anfallare – där han varit produktiv i U21-framfarten till SM-final (men här oftast hamnade ute mot kanterna).
Efter ett ”tifo” som kunnat få en Red Bull-spelare eller Caligula att rodna blåstes matchen igång, och Hammarby tvingades till ett byte redan efter tolv minuter när Birkir landade snett efter en luftduell med Ken Sema. Förändringen kan dock inte förklara försiktigheten som Bajen visade upp i första halvlek – det var just EM-högerbacken som just Maics lillebror skaffat sig ett övertag på redan innan dess, med inspel till Saman Ghoddos som inte fick träff och till Alex Dyer som fick se avslutet täckas av Mats Solheim. Knappt hade Richard Magyar kommit in i spel innan Joseph såg ut att landa på sin onda vänsteraxel, och under resten av halvleken spelade med en arm á la Håkan Söderstjerna – något som ju är lite enklare som ytter än i mittlåset.
ÖFK hade svårt att vaska fram något ytterligare konkret efter de nämnda tidiga Sema-rusherna, men knappa halvtimmen in borde man tilldömts straff när vänsterbacken Dennis Widgren tog sig runt på samma kant och Lars liggande täckte inlägget med handen (vilket assisterande domaren borde sett, men huvuddomaren hade föga hjälp där överlag och fick exempelvis ändra två inkastbeslut). Dock stod Sætra för ett sannolikt målräddande ingripande några minuter innan när han kastade sig och hamnade i vägen för Hosam Aieshs skott från nära håll. Bollinnehavsfördelningen är redan omtalad, 83-17 i jämtarnas procentfavör, men Bajen hade fler avslut på mål, om än lätträknade. Dibba var nära att sno åt sig ett praktläge efter överoptimistiskt rödsvart spel i eget straffområde, och Kennedy hittade rätt med ett inlägg och en kantfrispark där Arnór och Mats försökte överlista Hampus Nilsson med nickar.
Andra halvlek började oerhört avvaktande, men ÖFK tog sig till två möjligheter att spräcka nollan första tio; Widgren sköt tätt utanför från distans och ”Ömmi” fick rusa ut riktigt snabbt när Ghoddos smart virkat fram Aiesh till friläge. I samband med att hemmalaget gjorde ett delvis offensivt dubbelbyte fick Pa frispark på mittplan. Bakircioglu lyfte in även denna och för andra matchen i rad misslyckades motståndarna kapitalt med en offsidefälla, och nu var fem grönvita fria med Nilsson. Inte ens det, eller att Solheim här fick på ett riktigt avslut, hjälpte – och den reflexparaden lär Djurgården-lånet minnas länge, i brist på andra segrar mot HIF.
Säga vad man vill om hur det såg ut, med elva Bajen-spelare på rätt sida bollen och en trängsel kring eget straffområde som nog inte skådats i klubben sedan bortamålssegern i Utrecht skulle bevakas i Intertotocupen, för snart ett decennium sedan. ÖFK-målet kom likväl lite ur ingenstans, genom lagets första avslut på mål, efter att Dyer rundat Sætra som såg ut att oroa sig för att orsaka straffspark, och inbytte Alhaji Gero varit hetast vid första stolpen där han kunde trycka in bollen från någon meter.
Inför slutkvarten byttes Isac Lidberg in, men närmre än ett läge efter högerhörna där det blev för trångt kom aldrig den unge anfallaren en hjälteroll. Solheim, som i andra halvlek stod för den ena mastodontlöpningen efter den andra mellan planens ändar, var en stolpträff ifrån 1-1 när han med fyra minuter kvar av ordinarie tid avancerade lite till höger i banan och drog till mot bortre – men det ville sig alltså inte. Och någon vidare forcering åstadkom inte HIF. Tillställningen punkterades sedan i tredje och sista tilläggsminuten när inbytte Curtis Edwards förvisso drog nytta av ett Aidoo-bolltapp men framför allt på egen hand presterade en dessvärre riktigt vacker rökare. En tung hemresa, årets längsta, väntar för Hammarby – som nu dessutom står inför tuffa slutomgångar mot titeljaktens båda huvudrollsinnehavare.
Siffror, ÖFK-HIF 2-0 (0-0)
Avslut 6-6 (2-3)
Hörnor 7-2 (5-0)
Tilldömda frisparkar 7-6 (4-3)
Offsidelöpningar 4-0 (3-0)
Bollinnehavsprocent 80-20 (83-17)
Gula kort 0-1 (0-0); Erik Israelsson
Publik 6664
Ytterligare matchfakta finns här. Och på den här länken köper du biljett till Hammarby-Norrköping på söndag, medan resan till slutomgången i Malmö med Bajen Fans bokas här.
Foto: Bildbyrån
Publicerades för 1 år sedan
Publicerades för 1 år sedan
Publicerades för 1 år sedan
Publicerades för 1 år sedan
Publicerades för 1 år sedan
Comments