toggle menu

U21: Ungdomarna visade vägen till guldet

Av Mattias Jansson, Publicerat för 6 år sedan.

Hammarby stod i kväll som mästare då en stundtals välspelad och genomgående rätt så tempofylld U21-final mot Häcken vanns med 2-0, efter mål av Abdul Halik Hudu just innan paus – och av André Alsanati i 79:e, då gästernas Gustav Berggren nyligen träffat stolpen. Precis som på U16- och U19-sidan avslutades alltså även U21-säsongen med ett grönvitt SM-guld. – Vi styr matchen dit vi vill, konstaterar tränare Pablo Piñones-Arce.

 

Efter att ha vunnit norra respektive södra U21-serierna stod de grönvita mot de gulsvarta i eftermiddagens Bajen ställde upp med tre av de spelare som startade i den allsvenska senioravslutningen i Östersund, medan Häcken tog med sig Mervan Çelik från söndagselvan och inbytta Lucas Hedlund och Gustav Berggren från mötet med Norrköping på Hisingen. Detta speglade också styrkeförhållandena på planen – där HIF var bättre än ett bra BKH.

 

Çelik tog sig efter två minuter till matchens första avslut efter en längre räd, där David Fällman hann emellan och täckte i avslutsläget. Nästa möjlighet blev Mads Fengers, där frisparksknorren hamnade tätt över, och Hammarby behöll taktpinnen vilket gav fler skapliga chanser. Jeppe Andersens andrabollsvolley efter hörna hamnade en bit över, Dusan Jajics skott efter vänstersamarbete mellan Oscar Krusnell och Leo Bengtsson täcktes, och efter Andersens djupledsboll testade Vladimir Rodić bortamålvakten Jonathan Rasheed.

 

Och så fortsatte det även efter öppningskvarten, med undantag för två mot två-situationen för Häcken, där provspelande Hisingsbacka-anfallaren Fredrik Zanjanchi dock misslyckades med sidledspassningen. Mitt i halvleken stal Bengtsson bollen av Jakob Hedenquist via ett hemjobb till egen planhalva, och i nästa sekvens humörtappskapade Häcken-mittfältaren Bajens U19-anfallare Jake Larsson. Den gula färgen på det kortet var knappast självklar.

 

Hammarby testade distansavslut, som ven ganska tätt runt målburen, och nästa läge från närmre håll blev Rodićs. Djupledsbollen kom nu från Jajic, och den här gången var den friställande. Rodić gjorde rätt som försökte lobba över utrusande Rasheed, men höjden på bollbanan blev inte den avsedda. Tempot vreds upp allt mer – och det såg Häcken under ett par minuter ut att ha störst glädje av, fast utan någon vidare slutprodukt framåt.

 

Just innan 45 spelade minuter var Jajic istället nära, då ett fint avslut med vänstern mot krysset tvingade Rasheed till en vass nävparad uppe till höger. Däremot kunde han inget göra då Bajen bet sig fast under tilläggsminuten. Mats Solheim nickade fram centralt offensive Abdul Halik Hudu, som elegant vinklade dit avslutet från högerläget, invid målvaktens bortre stolpe. Psykologiskt ypperligt, förstås.

 

I paus fick Solheim kliva in som mittback medan Fällman hade spelat färdigt. Då kom nämligen Neto Borges in i spel, på en ovan högerbacksplats, bredvid Bjørn Paulsen som alltså ersatte Fenger. Samtidigt gjorde en lindrig känning att även Hudu spelat färdigt, och på hans plats opererade i andra halvlek istället Olle Edlund, som stod för en bra insats men hade allra roligast då fler offensiva U19-lagkamrater luftats – vilket vi med glädje återkommer till.

 

I en inledningsvis lite mer trevande andra halvlek hade Larsson ett nickläge där avslutet riktades mot bortre stolpen, efter en fin aktion med lika vasst inlägg från Rodićs sida. Bengtsson, som i kväll saknade förkylde U21-radarpartnern Sander Svendsen, kombinerade lika framgångsrikt med Edlund till ett pressat skott för den senare – just utanför. Spelövertaget från första akten blev allt tydligare efterhand och när Häcken stack upp var det i form av en omställning, där Davor Blažević kom ut bra med en modig och bollvinnande attack, framför fötterna på Zanjanchi runnit igenom till höger.

 

Då det återstod runt en halvtimme fick 576 på läktarplats sig ett par dråpliga situationer till livs. Olle slog fullständigt hål i luften vid sitt volleyförsök, men fann sig direkt och förlängde ut till Vladimir, som sånär hittade första krysset. Och när Hammarby föryngrat manskapet, då André Alsanati och Samouil Izountouemoi ersatte Larsson och Jajic, behövde duon bara en halvminut för att hamna i hetluften. Izountouemoi kom då in sent, i ett försök att hinna före Rasheed. Målvakten fick rejält ont – samtidigt som domaren pekade på straffpunkten. Det tydligt felaktiga domslutet ändrades dock, i samråd med närmaste stins.

 

”Samo” hann också med att, två gånger om, förgäves fläka sig i öppet mål-lägen sedan ”Vladi” stått för precisa inspel parallellt med målområdeslinjen som båda nådde förbi Rasheed. Med 20 minuter kvar höll U19-anfallaren återigen på att avgöra, men samtidigt som en offsideflagga åkte upp kom Rasheed också ut och täckte skottet. När spelet vänt tog sig Häcken till det kvitteringsläge som blev lagets enda tydliga, men även verkligen var nära – Berggren skar in från höger och vinklade bollen rakt i Davors högerstolpe.

 

Avgörandet 2-0 i 79:e var oerhört vackert. Hampus Söderström som precis bytts in i Andersens balansroll var med i förarbetet till anfallet, som Alsanati sedan drog upp till höger. Bollen stacks in till Edlund, som klackade till Izountouemoi, som klackade till Alsanati – ett klockrent ”U19-mål” där skottläget förvaltades med en enkel bredsida i nät. Andrés höst, där det utöver U19-guldet även blev skytteligaseger i Slutspelsserien, rundades således av på bästa sätt. Bengtsson hade bud på mer, framspelad av Edlund, men då klarade keepern starkt. Blažević fick replikera i 87:e, med en fin räddning då Çelik tillåtits nicka väl ostört från nära håll.

 

Hammarby och Häcken tycks heller inte kunna mötas utan att de alltid sevärda matcherna också innehåller heta känslor. Samouil blev överambitiös då den tänkta återerövringen istället blev en olycklig kapning bakifrån mot en gulsvart back, som fick hjälpas av planen till varma applåder från hemmapubliken. Och på tilläggstid tappade Mats fattningen och skällde ut någon stackars gymnasieelev som kanske hette Söndergaard eller Wendt eller Wålemark. Bortatruppen bjöd på torftig västsvensk fotbollsnamnsbingo, men en desto roligare avslutning hade det i så fall varit om Rodić hittat krysset med matchens sista spark, där distansförsöket från vänster sånär hittade rätt.

 

Känslorna lugnade åtminstone ner sig till prisceremonin, där Häcken fick motta ovationer för en stark säsong, innan lagkapten Solheim lyfte SM-bucklan. Välförtjänt – och sett till utvecklingen naturligtvis också roligt att ungtupparna hade huvudrollerna, då de avgörande målen gjordes.

 

 

Hammarbys tränare Pablo Piñones-Arce om finalsegern:
– En väldigt bra U21-match, framför allt i första halvlek där jag tycker att vi är det bättre laget. Vi för matchen och styr den dit vi vill. Ibland kan det bli lite obalanserat, och det bjuds in till omställningar, men överlag är vi det bättre laget som för matchen.

 

– Fantastiskt kul att alla A-lagsspelare, som under hela året, kom med oerhört bra inställning och att U19-spelarna fortsätter med samma positiva utveckling som de haft under säsongen. Vi i ledarteamet är glada för Hammarbys skull, med ett tredje SM-guld för i år, men mest av allt gläds vi med spelarna som har jobbat hårt och utvecklats hela året.

 

 

Målen:
1-0 Abdul Halik Hudu (Mats Solheim) 45+1′
2-0 André Alsanati (Samouil Izountouemoi) 79′

 

Statistik, HIF-BKH 2-0 (1-0):
Avslut 22-9 (15-5)
På mål 6-2 (4-0)
I ramen 0-1 (0-0); Gustav Berggren 72′
Hörnor 5-3 (5-2) Frisparkar för 10-10 (6-5)
Gula kort 2-1 (0-1); Jakob Hedenquist 23′, Olle Edlund 53′, Samouil Izountouemoi 89′
Offside (1-0)
Publik 576

 

Ytterligare matchfakta följer, men kan utläsas här sålänge.

 

Läs också: Folksam U21: Hammarby mästare även i U21 (intervju med Alsanati, från tipselit.se)

 

 

Foto: Bildbyrån

ANNONSER

Comments

comments