16-åriga anfallslöftet Ellen Wangerheim fick chansen från start hemma mot Morön – ett möte där det inte fanns något annat än att gå in och visa vilket lag som var värda den allsvenska platsen, menar Ellen.

Hur lyder din syn på 2-0-hemmasegern?

– Jag tycker vi gör en bra match, framförallt första halvlek och för det mesta av spelet. I andra halvlek blir vi dock lite mer stressade och hamnar längre ner i banan. Vi stressar iväg bollen vissa gånger trots att vi inte är i stressade situationer. Även fast vi kanske inte behöver gå för det är vi ändå ett offensivt lag och vill göra mycket mål.

Hur var det att kliva in i matchen med den allsvenska platsen klar? Hur gick snacket inom laget inför?

– Vi är ett lag som aldrig vill förlora och för oss var det en självklarhet att vi ska gå in och vinna. Framförallt ville vi visa varför det är just vi och inte Morön som ska ha den där allsvenska platsen.

Det kändes som att det small mer i duellspelet – både rent allmänt men även från din sida?

– När man får chansen vill man ta den och visa att man är värd chansen. Under säsongens gång skulle jag dock säga att jag blivit mer fysisk i mitt spel efter varje match och jag har insett själv att jag måste använda min fysik för att komma längre fram i min utveckling.

Och om du summerar din egen insats för dagen?

– I första halvlek hade vi inte jättemycket boll på min kant, men sedan spelade jag och Hanna (Lundkvist) ihop oss mer och mer och kom runt bättre på kanten och jag tycker jag gör en mycket bättre andra halvlek än första.

För sin insats fick Ellen motta Sefina Pantbanks utmärkelse Matchens V.I.B:are.

Foto: Peter Jonsson