Dubbla känslor efter 2-2 på Hisingen
Det lossnade ordentligt för Nikola Djurdjic på Hisingen – två mål på 59 sekunder gav ledning, inför långt över 1000 grönvita. Mittbacksbekymmer i andra halvlek bidrog till att Bajen fick nöja sig med kryss. Jiloan Hamad vittnade om ”nedstämd stämning” efteråt. Och han har givetvis rätt i att det säger en hel del – efter att en veckas stentufft matchande rundats av med poäng i en svår bortamatch.
Hammarbys truppbredd blev återigen tydlig i dag, när Simon Sandberg var åter på högerbacken i mötet med sin tidigare klubb efter småskadan, medan Nikola Djurdjic och Imad Khalili också återvände till elvan trots en mycket stark laginsats mot Norrköping senast. En dag som denna kunde inte ens Antti Kanervas allsvenska fjärdedomar-gästspel få oss att tänka på Superettan.
Djupet i Häckens manskap går heller inte av för hackor, särskilt offensivt, där klassanfallarna Paulinho och Moestafa El Kabir inledde matchen. En av frågorna som skulle besvaras: vilket lag kunde hitta flest vägvinnande och chansskapande lösningar i ytorna framför motståndarnas backlinje? Facit: jämnt skägg.
944 i en mäktig bortaklack, med understöd av hundratals grönvita på sittplats, fick se Bajens framåtlutade elva inleda klart starkast. Inte ens minuten hade gått när Djurdjic stal bollen av Erik Friberg och fördelade ut till Bravida Arena-bekante Simon Sandbergs inspel från höger, där Muamer Tanković hade nätat från nära håll om han överhuvudtaget fått träff på bollen. De tio första bestod av grönvitt anfallsspel, mot ett gulsvart försvar, så lågt liggande att det kändes mer Kroppskultur än övre halvan i fotbollens finrum.
Då kom istället 1-0 för Häcken. Ett bolltapp vid mittlinjen gav Nasiru Mohammed möjligheten att upptäcka Paulinhos löpning in i straffområdet, och från närapå obefintlig högervinkel bombade detta brassespöke dit bollen via ribban; Johan Wiland hade inte en chans att hinna reagera. Målet följdes av fler giftiga Häcken-omställningar på kort tid och HIF var i ärlighetens namn ganska illa ute. Farligast blev det efter att David Fällman missat en mottagning men reparerat via en duell som såg axel mot axel ut, och Fribergs snabba frispark snappades upp av friställde Mohammed, men här var Wiland med.
Jiloan Hamad slapp såväl frispark emot sig som ett synbart gult kort, när han halvvägs mot paus såg ut att dra Daleho Irandust i axeln, för att stoppa en farlig omställning. Kort därpå jämnade det ut sig, när ”Niko” återigen vann en offensiv duell, men tre mot tre-läget blåstes bort. Hammarby fick efterhand igång sitt bollrull igen, men ofta var det bara just trillande; de grönvita fastnade gång efter annan före planens sista tredjedel.
Då behövdes såklart att mönstret bröts. Det gjorde ”Jille”, när han drog till från distans med en lurig studs framför mål som testade Peter Abrahamsson ordentligt. Vid Jeppe Andersens vänsterhörna screenade Imad och ”Mujo” framgångsrikt, och vid bortre stolpen kunde Djurdjic raka in sitt första mål för Bajen. 1-1 kom efter 31.43, och med 32.42 på matchuret var 1-2 intill ett faktum. Det sägs ha gått nio sekunders spel innan Nikola pressade Emil Wahlström, stabile Juhani Ojalas ersättare i mittlåset, till ett misstag modell större. Vid friläget var serben kylig – ketchup, som han själv uttryckte det.
Kort innan paus sprang El Kabir ner Fällman, och skällde sedan ut linjedomaren i uppemot halvminuten utan att få kort. Annars präglades halvlekens slutkvart av en helt annan trygghet i Hammarby-spelet – man vågade tillochmed hålla tempot uppe i även ledning, så pass att Khalili kvickt handbollspassade till motståndaren, efter att ha fått inkastet emot sig på egen planhalva.
Klacken sjöng inte bara i 95 spelminuter i dag, utan även under 15 minuter, innan andra halvlek sparkades igång. De grönvita såg ut att fortsätta på den inslagna vägen. Imad, som öppnat matchen riktigt fint, skarvade och chippade för att friställa medspelare – men hade inte flytet med sig framgent. Sander Svendsen ersatte tio minuter in. Då hade dock Häcken just gjort 2-2. HIF blev lite övermodigt i pressen, som hemmalaget spelade sig ur, till en kontring där Mohammed satte upp El Kabir för ett avslutet. Med de extrakilona gäller det att agera välplacerat i dubbel bemärkelse…
Efter kvitteringen blev matchen grinig och ibland småful – men en som slapp kort var Djurdjic, vars närkampsspel i stressandet låg precist på gränsen. Bajen stördes sedan betänkligt av smällar för båda mittbackarna. Fällmans ljumskkänning satte honom ur spel i 62:a, då Marcus Degerlund gjorde säsongsdebut. 20-åringen stod för en solid insats, men det svajade ändå rejält bakåt, mest för att Bjørn Paulsen kort efter bytet också fick ont, och tydligt hämmades i dussinet minuter.
Därefter kopplade ändå Hammarby återigen ett grepp om tillställningen, och var mer konstruktivt än Häcken, även om det hade kunnat sluta lite hur som helst med de farliga hemmaomställningarna. Chanserna var inte glödheta, men halvlägena var oftast grönvita. Degerlunds fina brytpass nådde Svendsen, som fri men i snål vänstervinkel fick se skottet räddas. Säkert hade Pa Dibba kunnat ställa till med en hel del oreda då det böljade, men en byte tvåmålsskytt i forwardsflow är ju vanskligt.
Erkan Zengin fick tio minuter på sig i dag, och hann med ett par klassvändningar ute till vänster, som skapade utrymme för inlägg som mycket väl hade kunnat resultera. Neto Borges, som haft en tuff match, hade kunnat bli indirekt hjälte då han just framför en gungande supportervägg ordnade flera vänsterhörnor åt Zengin. En av dem gav Djurdjic ett volleyläge för hattrick, men numret blev för svårt, och efter lång tilläggstid med jobbigt långa Joel Andersson-inkast – och med lite distans till det hela – känns en pinne okej, med så hårt matchande inför tuffaste seriematchen hittills.
Mattias Jansson
Nästa hemmamatch: mot GIF Sundsvall, lördag 5 maj 14.00. Över 19 000 har nu biljett – köp här!
Foto: Therese Back
