ANNONS
Av Mattias Jansson, Publicerat för 6 år sedan.
Hammarby drygade i kväll ut luckan nedåt i tabellen ytterligare, genom att komma tillbaka från såväl 0-1 som 1-2, mot de regerande men krisande mästarna Malmö FF. Nikola Djurdjic ordnade kvitteringarna mot sin förra klubb, och skytteligaledare Pa Dibba avgjorde med 3-2, men framför allt jobbade Bajen sig kollektivt tillbaka in i matchen – inför över 23 000 med sol- och serieledarsting.
24 grader i luften vid avspark en kvällsmatch – och gott om förväntan på läktarna, förstås. Serieledarna som allt klaffar för tog emot de rejält stukade mästarna, i en holmgång som svängde fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan. Det drabbade och gladde omvartannat de drygt 23 000 grönvita, och de några hundra himmelsblå snarare än över 5000 som vid cupfinalförlusten här för en vecka sedan. Ovanan vid medgång respektive motgång gick givetvis att ta på under händelsernas gång.
Nikola Djurdjic gav ju på förhand tydligt uttryck för sin vilja att näta mot förra klubben. Snacket backade han upp – bokstavligen direkt på avspark. Pa Dibba petade och Djurdjic drog till – då Fredrik Andersson var halvdant placerad i MFF-buren. Den bollen smet tätt över, men serben skulle bli långt ifrån mållös. De första minuterna fortgick ungefär så – det böljade ordentligt, och David Fällman stod för en viktig brytning framför Carlos Strandberg, i just det djupledsläge som där den förre AIK-anfallaren nyligen nätade mot Göteborg.
Lagen hade ju, om man inte ska vara petnoga med den sinkade avsparken i Bajens publikrekordmöte med Örebro, precis samma återhämtningstid på sig efter söndagens bortamatcher. Ändå såg Malmö FF betydligt mindre påverkat ut i första halvlek. Hammarby sjönk ner ganska lågt, och när press väl sattes in, spelade sig MFF enkelt ur den. Som åtta minuter in, när ännu ett läge för Strandberg gav jätteläge för Mattias Svanberg på täckreturereturen, men denne hade inte siktet rätt inställt.
Bajens första målchans, med elva minuter spelade, var lika vass. I ett till synes stillastående anfall kom tempoväxlingen i form av Juniors diagonalboll mot Simon Sandberg, som fick med sig kulan i fart och även passerade ytterbackskollegan Egzon Binaku. Inlägget var inte olikt det han slog när Djurdjic kvitterade mot ÖSK, men den här gången var det något för brant.
HIF hade visserligen lite mer boll än tidigare i matchen, i denna veva. Men ledningsmålet för de himmelsblå – eller aftonblå, som vanligt i detta bortamöte – ledningsmålet kändes ändå logiskt. Inte heller här fick Svanberg till sitt avslut, men nu täcktes det rakt till Søren Rieks, som bara hade att peta dit 0-1 i öppet mål.
Nära var det också att ett annat MFF-prestigeförvärv som haft det tungt hittills, högerbacken Eric Larsson, fick till det omgående efter den krisande storklubbens tränarbyte. Hans fräsande skott, 25 minuter in och från 25 meter, strök Johan Wilands ribba. Hammarby-keepern har ju också ett färskt förflutet i Malmö, och stod för en viktig räddning kort därpå, vid ett rent men snävt Strandberg-avslutsläge.
Således innebar Bajens fullträff med tio kvar till vilan 1-1. Djurdjic kombinerade med Imad Khalili och tvingade Lasse Nielsen till en kapning, metern till vänster om straffområdet. Det odiskutabla gula kortet och frisparksläget blev lika avgörande i slutändan. En sak i taget; Muamer Tankovićs hårt inåtskruvade träff styrdes vidare i bortre burgavelns nätmaskor – och oavsett om Fällman, MFF-Strandberg eller Djurdjic tilldelas målet till sist… så firade serben nedtonat. Nästa försök från Simons sida, att assistera Nikola, resulterade i en nick över just före paus. Men det skulle komma fler.
Hopp och förtvivlan var det – en ställningskrigsbetonad första halvlek följdes av en desto mer händelsespäckad andra. 49 sekunder hade gått när Rieks hittade in mellan Bjørn Paulsen och Sandberg, till ytan där Strandberg löpte, och inspelet från vänster fick Svanberg på läppen. Volleyn i nät, och firandet framför bortaföljet, kändes i det läget jobbigt förlösande.
Hammarbys första kvitteringsmöjlighet uppstod efter fem minuter, när domarteamet först tecknade inspark då Tanković skjutit, men ändrade sig till högerhörna. Khalili prickade rätt och Paulsen tajmade sånär perfekt, men kom inte riktigt upp tillräckligt för nicken i bortre ytan. Nästa chans skulle dröja. Till på köpet fick Jeppe Andersen ett svårundvikligt och svårdiskutabelt gult kort strax därefter, vilket innebär att dansken missar söndagens möte med AIK.
Med halvtimmen kvar bytte båda lagen i offensiven. Markus Rosenberg fick lämna plats för Alexander Jermejeff, medan Khalili ersattes av Sander Svendsen på Bajens högerflank. Minuterna därefter hade MFF de grönvita nere för räkning. Hammarby förmådde inget annat än försök till djupledsbollar mot Dibba och Svendsen, i form av chansbrytningar, som skåningarna fångade upp gång efter annan.
Men istället för att gästerna fick dit 1-3, blev de följande minuterna en kavalkad av händelser som avgjorde matchen i Bajens favör. Bjørn fick med sig en av de där motläggsbollarna från egen planhalva och nickade fram den åt sig själv, förbi bevakningen. Och här bar samarbetet mellan Sandberg och Djurdjic frukt – högerbackens inlägg gick i en perfekt båge mot boxen, där anfallaren fanns på plats för att nicka dit 2-2.
Olyckan kommer sällan ensam för ett krislag. Jeppe bröt, Pa ryckte loss i mittcirkeln, Franz Brorsson bröt i gapet på ”Mujo” – vars direktpassning fångades upp av Jeppe. Näste MFF-mittback var Nielsen… för sen i vändningen och redan varnad. Han insåg vad som väntade, och hjälpte lugnt landsmannen upp medan domaren fiskade upp det röda. Hygglig revansch ändå för Andersen, efter det egna avstängande gula, särskilt som detta utvecklade sig.
Och än bättre kändes det nog minuten därefter. Junior tog ner en andraboll på bröstet, fördelade till Svendsen, och sedan såg Andersen att Junior maxlöpte i högerkorridoren. Djupledaren släpptes iväg i exakt rätt ögonblick. Inspelet utgjorde ännu en sådan där boll som ingen riktigt vet hur Dibba fick tag i. Brorsson och just nedflyttade Oscar Lewicki agerade statister, när skytteligaledaren fullbordade den magiska femminutersperioden med att trycka dit 3-2.
Jeppe byttes ut i samma spelavbrott som ledningsmålet, till förmån för Mads Fenger. De sista 20 minuterna plus tillägg känns i efterhand som höljda i ett overkligt grönvitt lyckotöcken. Skadedrabbade och decimerade och likväl påkostade MFF gjorde vad man kunde, men även om hjärtat befann sig i halsgropen på läktarplats, så uteblev i själva verket 3-3-lägena. Bajen är ju för den delen heller inte helt ordinarie; Jiloan Hamad äntrade planen först i 81:a.
Hammarby spelade smartare än i Örebro, i motsvarande situation mot slutet, och hade det inte varit för en prakträddning av Andersson så hade Dibba blivit tvåmålsskytt i 94:e. Visst avgjorde tillfälligheter där mitt i halvleken, men sådant jämnar ut sig över tid. Serieinledning är det heller inte i nio omgångar, och ingen pratar längre om flyt kring Bajens 2018.
Siffror, HIF-MFF 3-2 (1-1):
Avslut 20-14 (9-10)
På mål 7-6 (3-3)
Hörnor 4-3 (1-2)
Frisparkar för 9-16 (3-8)
Offside 2-2 (2-2)
Varningar 2-3 (1-1); Fällman, Andersen
Utvisningar 0-1 (0-0)
Publik 23 490
Ytterligare matchfakta finns här.
Nästa match: mot AIK redan nu på söndag. Över 29 000 har biljett, och resterande platser säkras på den här länken.
Foto: Peter Jonsson
Publicerades för 1 år sedan
Publicerades för 1 år sedan
Publicerades för 1 år sedan
Publicerades för 1 år sedan
Publicerades för 1 år sedan
Comments