Ovan ser du Adelinas första Hammarby-intervju.
Adelina Engman började spela boll i hemstadens IFK Mariehamn. Sex år gammal såg hon en lapp i skolan där det stod ”Är du intresserad av att spela fotboll?”, och det hade "Adde" redan varit sugen på en tid. Det var fram till tolvårsåldern spel med pojkar som gällde – därefter spel i Division 3 med den grönvita klubbens A-lag. Som 13-åring gick hon över till öarnas elitlag, toppklubben Åland United, men fortsatte att även lira A-matcher för samarbetsklubben IFK vilket medförde minst fem träningspass i veckan.
Den tekniska, kvicka kantspelaren togs ut i Ålands F15-distriktslag och valdes, som ett år yngre än de andra, in i turneringens All Star-lag. Det gav i sin tur en landslagskallelse denna höst, 2008, och debuten i den blåvita dressen mot Wales måste ha varit närmast omtumlande för 14-åringen – som spelade fram till Finlands första mål och sedan själv stod för det avgörande 2-1-målet. 2009, året då hon fyllde 15 i oktober, gjorde hon 277 minuter fördelat på 16 matchframträdanden när ÅU blev finska mästare för första gången.
Sommaren därefter råkade Engman ut för ett komplicerat benbrott i träning. Specialistläkaren i Uppsala såg sig nödgad att ge nedslående besked om fortsatt fotbollsspelande, men ”Adde” hade bestämt sig för att komma tillbaka – och efter nio månader var en i rehaben ständigt fystränande talang åter på planen, betydligt bitigare. Oturen förde alltså med sig en fin grund för fortsättningen, där Adelina återvände till såväl Åland United som flicklandslagsspel. Debuten i A-landslaget klarades av mot Belgien då hon fortfarande hade ett halvår kvar till myndighetsåldern, och första målet för Finlands representationslag kom mot Ryssland. Med nio mål på 20 matcher var hon därefter starkt bidragande till det andra ligaguldet för ÅU, ännu tonåring.
Det började bli oundvikligt att testa vingarna, och efter att ha noterats för 63 mål på 113 matcher för United gick flytten till dåvarande Kopparbergs/Göteborg FC. Dåvarande tränaren Stefan Rehn fick sin drömvärvning på plats, när klubben satsade för att nå högre än ”bara” övre halvan. Det tog sin tid att anpassa sig till nivån för 20-åringen, som oftast fick förtroendet från start redan 2015 och svarade för tre baljor. 2018 lossnade det för både GFC och Engman, som trivts allt bättre centralt genom karriären. June Pedersen, Madelen Janogy och Nina Jakobsson skulle ju dra det längsta strået till sist och fullborda Piteås skrällguld i slutomgången före tvåan Göteborg, men vid det laget hade Engman flyttat vidare. Chelsea FC hade nämligen tagit kontakt i februari, och i sommarfönstret bar det av till västra London.
Champions League-semifinalisten hade då rekryterat en självskriven pjäs i landslagets offensiv. Det blev ändå återigen en omställning för ”Adde”, som slog sig in i matchtruppen och svarade för två mål på elva ligamatcher 2018/19. Chelsea blev ”bara” trea, men nådde återigen CL-semi. Nästa säsong spelade Engman i de två första ligaomgångarna och hittade också nätmaskorna, men oturen på skadefronten återkom i september, då i form av en lårskada. Väl tillbaka i träning efter två månader kom nya känningar och comebacken dröjde. Just när Engman var redo igen utbröt pandemin – och säsongen avbröts.
När så Montpellier HSC hörde av sig förra sommaren, så var flytten läglig. Konkurrensen på Chelseas ytterpositioner var stenhård och skadeepisoden hade inte underlättat. Tiden i södra Frankrike blev dock inte vad Adelina tänkt sig. På planen blev det ett mål på 16 matcher i D1 Féminine då de Bollnäs-orangeblå blev sjua, vilket var en missräkning även för klubben. Covidrestriktionerna i landet innebar till på köpet utegångsförbud efter 18.00 på eftermiddagarna, under hela säsongen.
Beslutet att flytta till allsvenska tabelljumbon Växjö inför hösten 2021 var till synes udda, men som svenskspråkig och med 70 matcher i Damallsvenskan bakom sig var hemmakänslan prioriterad, efter ett motigt år. Lika naturligt var det förstås att Engman, som nätat mot såväl Slovakien som Irland i höstens VM-kvalmatcher, lämnade då degraderingen var ett faktum.
